Artikeln börjar här
Bio-CCS eller regelverken, skogen och framtiden
Som stor markförvaltare och verksam inom ett område med
långa leveranstider från beslut till färdig produkt (plantering till
slutavverkning) är det viktigt att hålla koll på effekter av beslut i omvärlden.
Det pratas ofta om anpassning till förändringar i klimatet genom olika åtgärder
men det är ännu viktigare att anpassa sig till politiska beslut och processer
som tyvärr är klart oberäkneligare och har större påverkan på verksamheten.
Processer, direktiv och beslut som gäller begreppen bioenergi,
biodiversitet, sustainable forest management (använder det engelska uttrycket
eftersom en bra svensk översättning saknas) och utsläppshandel är under
utredning. Förslag och beslut förväntas från internationellt och nationellt
håll, under påverkan av olika lobbyorganisationer.
Exempel på vad som tas upp internationellt är hur skogen ska
kopplas till utsläpp av växthusgaser (LULUCF), vilka villkor som ska gälla för
att biomassa ska räknas som bioenergi, vad som menas med ”sustainable forest
management” och hur systemet för beräkning av utsläpp ska se ut.
Nationella exempel är miljövårdsberedningen, Färdplan 2050 för ett koldioxidneutralt Sverige och de svenska miljömålen. IEA har kommit med ett förslag på 13000 vindkraftverk och en massiv satsning på CCS (Carbon Capture and Storage) för att de nordiska länderna ska bli koldioxidneutrala till 2050.
Nationella exempel är miljövårdsberedningen, Färdplan 2050 för ett koldioxidneutralt Sverige och de svenska miljömålen. IEA har kommit med ett förslag på 13000 vindkraftverk och en massiv satsning på CCS (Carbon Capture and Storage) för att de nordiska länderna ska bli koldioxidneutrala till 2050.
En lösning skulle kunna vara att låta naturvetenskapliga
fakta styra men sådana står inte högt i kurs hos organisationer som har en
annan världsbild och faktum är att forskningen har svårt att försvara sig mot
argument av typen ”jorden är platt”, inte minst genom att det finns forskare på
bägge sidor. Ett vetenskapligt tyckande som fått stor betydelse när det gäller
skog, bioenergi och koldioxid är EEA:s vetenskapliga råds (European Environment
Agency, Scientific Committee) bedömning av vad som är bra och dåligt:
”The following table of different forms of
biomass highlights the degree of likely potential error in the existing directives”[1]:
Source of biomass
|
Degree of likely accounting error
|
Converting forests currently sequestering carbon to bioenergy crops
|
Very high
|
Harvesting live trees for bioenergy and allowing forest to regrow
|
High
|
Diverting crops or growing bioenergy crops on otherwise high-yielding
agricultural land
|
High
|
Using crop residues
|
Variable
|
Planting high-yielding energy crops on unused invasive grasslands
|
Low
|
Using post-harvest timber slash
|
Little or none
|
Using organic wastes otherwise deposited in landfill
|
Little or none
|
Ett annat är att många forskare låst sig vid att analysera
hur lagret av biomassa förändras över tid istället för att utgå från hur upptag
och utsläpp av koldioxid kan påverkas. Därmed riskerar man att stå bakom en
lösning som omvandlar levande biologiska fotosyntetiserande system, till
exempel skogar, till ”fossila” lager av kol. Sannolikt väl medvetna om att det
inte heller fungerar eftersom biomassa som finns i en miljö där trädgnagare och
mikroorganismer fungerar inte går att lagra långsiktigt, alltså inga fossila
lager.
Mot bakgrund av förväntade politiska beslut, utredningar som
handlar om Färdplan 2050, direktiv gällande vilken biomassa som godkänns som
bioenergi ur växthusgassynpunkt samt ekonomiska villkor kommer vi att satsa på
Bio-CCS.
Bio-CCS innebär att vi först nyttjar fotosyntesen för att ta
upp koldioxid (Carbon Capture) ur luften, en väl beprövad och energiskapande
teknik som vår verksamhet bygger på. Eftersom tillgången på koldioxid är i det
närmaste obegränsad, förväntas att öka och inte kräver några energikrävande och
utsläppsskapande transportinsatser passar den utmärkt som råvara i våra
avlägset belägna fabriker, skogarna i Norrland. Vi kommer att trimma fabrikerna
för att åstadkomma max flux av koldioxidupptag, det samma som högsta möjliga
tillväxt.
På samma sätt som i andra fabriker kommer produktionsapparaten att bytas ut mot modernare och effektivare när upptaget av koldioxid minskar. Eftersom produkten, biomassan, inte går att skilja från produktionsapparaten, barr och blad, så innebär moderniseringen att både maskiner och lager byts ut vid samma tidpunkt, för att frigöra yta i fabriken. De nya maskinerna (träden) är typexempel på så kallad ”organisk tillväxt” och med tanke på ekonomin är det därför lönsammast att investera i många små maskiner från början, så kallade plantor.
På samma sätt som i andra fabriker kommer produktionsapparaten att bytas ut mot modernare och effektivare när upptaget av koldioxid minskar. Eftersom produkten, biomassan, inte går att skilja från produktionsapparaten, barr och blad, så innebär moderniseringen att både maskiner och lager byts ut vid samma tidpunkt, för att frigöra yta i fabriken. De nya maskinerna (träden) är typexempel på så kallad ”organisk tillväxt” och med tanke på ekonomin är det därför lönsammast att investera i många små maskiner från början, så kallade plantor.
Nästa steg i Bio-CCS handlar om effektiv hantering av det
lager som fanns i fabriken men inte går att ha kvar där eftersom det skulle
göra den nya fabriken ineffektiv och eftersom det gäller att lagra långsiktigt
utan nedbrytning. Grenar och toppar från de gamla maskinerna, träden, kommer
att godkännas som bioenergi (se EEA:s tabell) med stor effekt på utsläppen av
koldioxid jämfört med fossila bränslen. De kommer därför att avsättas på den
marknad som betalar bäst och bidra till ett uthålligt samhälle byggt på gröna
resurser, bioekonomi. Vi kommer att lansera ett varumärke som visar den certifierade
koldioxideffekten av biomassan när den används till energi ändamål. ”Bionenergi95%”
betyder att utsläppen av koldioxid jämfört med fossila bränslen, inklusive
energi som använts för att avverka, transportera och leverera, är minst 95%
lägre.
Resterande delar av trädet, stam och stubbe, kommer
sannolikt inte att klara de systemgränser som kommer att sättas i EU:s
bioenergidirektiv, åtminstone inte om de NGO:s som betraktar sig som
miljöorganisationer får gehör för sina krav. Den stora satsning på CCS som
Naturvårdsverket och IEA förutskickar i sina förslag för att skapa ett
koldioxidneutralt Sverige och Norden i kombination med de kostnader det för med
sig kommer att göra det lönsamt med lagring.
Tack vare att lämpliga lagringsmiljöer, myrar, finns nära tillhands räknar vi med att kunna lösa den långsiktiga lagringen (Storage) på ett kostnads- och energieffektivt sätt. Vi räknar med att lägga ut ett lager av virke, stock vid stock och stubbe vid stubbe, på snön på myrar i närheten av avverkningsplatsen och sedan lita på att tyngdkraften samt myrens tillväxt inom några år sett till att virket hamnat i en syrefri miljö. Denna modell för lagring är reversibel, miljövänlig och långsiktig. Att den är reversibel är viktigt ifall samhälle och industri skulle komma på bättre sätt att använda virket.
Tack vare att lämpliga lagringsmiljöer, myrar, finns nära tillhands räknar vi med att kunna lösa den långsiktiga lagringen (Storage) på ett kostnads- och energieffektivt sätt. Vi räknar med att lägga ut ett lager av virke, stock vid stock och stubbe vid stubbe, på snön på myrar i närheten av avverkningsplatsen och sedan lita på att tyngdkraften samt myrens tillväxt inom några år sett till att virket hamnat i en syrefri miljö. Denna modell för lagring är reversibel, miljövänlig och långsiktig. Att den är reversibel är viktigt ifall samhälle och industri skulle komma på bättre sätt att använda virket.
Vi räknar med att Bio-CCS kommer att vara en säkrare,
energieffektivare och billigare form för CCS än teknisk CCS kopplad till
koldioxid från industrin. Vid en kostnad på 500 kr/ton CO2 för
konventionell CCS-teknik så räknar vi med en intäkt på cirka 600 kr/m3
virke som lagras med en kostnad för åtgärden på ca 100 kr/m3, vilket
skulle ge ett netto på 500 kr/m3. Till det kommer lägre kostnader
för transporter, undvikande av ökade vägtrafikskatter och dyrare sjötransporter
(svaveldirektivet) samt intäkten för grenar och toppar. I bästa/värsta fall
kommer teknisk CCS att kosta minst 350 kr/ton CO2, beroende på
industrins betalningsförmåga är det möjligt att den då kan konkurrera med
Bio-CCS. Vi bedömer det som osannolikt med tanke på utvecklingen av
råvarupriserna och med tanke på att de styrmedel som samhället förväntas/inte
förväntas utveckla gör en sådan satsning mycket osäker.
En satsning på Bio-CCS innebär också att Sverige tillgodogör
sig hela koldioxideffekten av skogsbruket genom att biomassan används inom
landet istället för att exporteras. Därmed har vi också bidragit till att
balansera upp de effekter på ILUC (Indirect Land Use Change) som Sveriges
import orsakar.
Sammantaget kommer vår anpassning till kommande regler och
förutsättningar att ge oss och andra markförvaltare möjligheter att förbättra
både det ekonomiska resultatet och skogens miljöprestanda. I boreala delar av
världen med dåligt fungerande infrastruktur, till exempel Ryssland och Kanada,
är Bio-CCS med stor säkerhet den enda bärkraftiga lösningen för att skogen ska
minska mängden koldioxid i atmosfären.
[1]
European Environment Agency Scientific Committee 15 September
2011
Opinion
of the EEA Scientific Committee on Greenhouse Gas Accounting in Relation to
Bioenergy
Vad som följer är skrivet av ägaren till denna blogg. Artikeln återges med Hans Winsas tillstånd och enligt hans önskan upprepar jag att artikeln inte är helt allvarligt menad. Hans Winsa, som arbetar på Sveaskog, säger att artikeln (insändaren) inte är "publicerad" eller spridd. Jag tyckte artikeln inspirerar till en del tankar som har med den stora framtidsfrågan koldioxid att göra (därför passar inlägget in på denna blogg) och "publicerar" den på detta sätt. Hans Winsa föreslog också två länkar om "kommersiella koldioxidinsamlingsprojekt" i anslutning till inlägget:
BECCS (http://www.biorecro.se/?page=what_we_do_beccs
) och Bio-Char (http://www.biochar-international.org/biochar
).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar