Fröplantager mot global warming!
Fröplantager för skogsbrukets utsäde är ett verkningsfullt motmedel
mot klimathotet! I fröplantagerna skapas framtidens skogar.
Dessa skogar skyddar mot erosion, jämnar ut effekterna av
nederbörden i vatten dragen och pumpar bort vatten ur vad som annars skulle
vara försumpat, minskar chansen landskapet degraderas. Skogen tillverkar det
syre biosfären behöver. Skogarna erbjuder en livsmiljö
för fler djur än vad som funnits någonsin förut. Biodiversiteten
avtar mycket långsammare nu i Sverige än för ett sekel sedan och mindre än
i många andra länder. Bättre träd är ett bättre utnyttjande av solenergin. Luft
och vatten, som de också använder för sin växt, kan återbördas till ekosystemet
efter användningen.
Träet kan lagra upptagen koldioxid lång tid i
konstruktioner. Eller tekniken för att få bort koldioxid kan utvecklas det
närmaste seklet (ned i djuphavet eller så), så temporär lagring ett sekel
kanske räcker, och det blir ju inte värre.
Träd skapar möjligheter för framtida generationer på ett
uthålligt och förnybart sätt. Träden är en del av vägen till ett uthålligt
samhälle, som förbrukar mindre fossila råvaror, och utgör en mindre belastning
på miljön. Trä eller biomassa från träd kan ersätta betong, aluminium eller
fossila bränslen. Fröplantager ger bättre träd och hjälper skogsbruket att
fylla sina funktioner bättre. Träd konkurrererar inte med jordbruk om de bästa
markerna, utan växer på marker jordbruket ratar, och som det inte finns någon
bra alternativ användning till.
De friska och lättetablerade plantorna från fröplantagerna
skapar skogar som är fenotypiskt tåliga och klarar av en uppvärmning med flera
grader och andra miljöändringar, som ökad nederbörd under senare delen av
omloppstiden, utan större problem.
Fröplantagerna ger ett robust skogsodlingsmaterial, som är
mer motståndskraftigt mot miljöförändringar än ”naturfrö”. Klimatförändringar
gör framtiden oförutsägbar och det är därför viktigare än förr att ha ett
robust skogsodlingsmaterial som klarar olika förhållanden. Fröplantager
rekryterar föräldrar över ett vitt geografiskt område, och föräldrarna är
utvalda på grundval av släktingar, som vuxit och testats vid olika tidpunkter i
olika miljöer. Det naturliga urvalet och evolutionen känner bara här och nu.
Nya fröplantager är smartare.
Plantorna från fröplantagen är genetiskt mer olika varandra
än träden i en ”naturskog”. Huvuddelen av de stora gamla träden i ett bestånd
utgör bara en mindre del av de planterade. En större variation gör det
troligare att den del av träden som klarar sig bäst i en okänd framtid blir
bättre anpassade än om ett genetiskt snävare skogsodlingsmaterial hade använts.
Fröplantager är ett – jämfört med beståndsfrö – välkänt,
förutsägbart och tillgängligt material. Ändras skogsodlingsmiljön kan avsättningsområdet
ändras. Fröplantagematerial kommer förmodligen att användas längre norrut och
vid högra altituder, än de kalkyler som gjordes vid dimensioneringen av
fröplantagen.
Det är möjligt att delar av civilisationen kollapsar som en
konsekvens av global miljöförstöring, uppvärmning, och råvarubrist. Det gäller
kanske att kunna klara sig på lokala resurser när det globala samhället knakar
i fogarna. Då förbättrar en bra skog (alltså från fröplantager) lokalsamhällets
och regionens möjligheter att klara sig på lokala resurser, dvs. skogen i
närheten. Den kan ge byggnadsmaterial och bränsle och annat som den gjort under
hundratals år utan att vara beroende av långa transporter eller storskaligt
fungerande infrastruktur eller stora tillsatts-resurser. För samhällets del kan
alltså kostnader för fröplantager delvis motiveras som en försäkringsavgift
inför en osäker framtid.
Det finns naturvårdskäl, miljöskäl och sociala skäl att
”bevara” en del skogar. Idag kommer bara ungefär hälften av alla ”nya” träd
(eller ny ”skogsproduktion”) från fröplantager, och fröplantagerna ersätter
väsentligen slutavverkade skogar (kalhyggen). Fröplantager är inte den
väsentliga olägenheten för dessa ”naturvärden” utan ”olägenheterna” är knutna
till kalhyggen och skogskultur. Bättre fröplantager ökar skogsproduktionen och
ger därmed ökade möjligheter att avstå från avverkning av skyddsvärd skog. När
den för avverkningen tillgängliga skogen ökar, så minskar motståndet mot att
öka arealen skyddad skog.
Tillkomsten av en ny fröplantage är en mycket viktig
händelse. Detta uppmärksammas nu för första gången. I skogsbrukets fröplantager
föds de träd, som skapar råvaror och den geografiska verkligheten för våra
barnbarns barn. Fröplantager är vaggan för det kommande seklets träd. Träd med
ympar från utvalda tallar har sista veckorna i september 2013 planterats i
Brån, nära Vännäs, i Västerbotten. De kommer att växa där och producera frö för
skogsbruket 30 år framåt. Sista plantan från plantagen planteras om fyrtio år.
Träd från plantagen kommer att avverkas fortfarande om 150 år. Plantagen bidrar
till en säkrare framtid om ett sekel.
Valet av föräldrar är ett av de allra viktigasta besluten. En
ny metod har utvecklats för att optimera effekten av valet och ta hänsyn till
all information och inte bara en del. Skogsträden förbättras kontinuerligt i
ett permanent program för långsiktig förädling. Gränsytan mellan den
långsiktiga förädlingen och Skogsbruket är fröplantager, där den långsiktiga
förädlingen skummas på det allra bästa när fröplantagen anläggs. Men just nu
upplever vi ett språng med nya IT tekniker som inte kan utnyttjas mycket
bättre. Vinsten att ersätta gamla plantager med nya är alltså ovanligt stor det
närmaste decenniet.
Läs mer: http://daglindgren.upsc.se/IUFRO10/SeedOrchardWarmingSeoul.pptx
(föredrag vid IUFROs världskongress i Söul 2010)
