tag:blogger.com,1999:blog-64054028996175060002024-03-19T05:36:16.637+01:00Downto2100Diskussion om framtiden i ett hundraårigt perspektivDag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.comBlogger18125tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-76058134320710021702018-04-24T15:16:00.000+02:002019-02-20T07:29:56.418+01:00Undanröj politiska beslut att öka befolkningen<div class="MsoNormal" style="margin: 6pt 0cm 6pt 6pt;">
<div class="MsoNormal" style="margin: 6pt 0cm 6pt 6pt;">
<span style="font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 36pt;">Undanröj politiska beslut att öka befolkningen i Umeå<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Jag skrev en debattartikel i
Västerbottenskuriren 180409 </span></b><a href="https://www.vk.se/2301218/undanroj-politiska-beslut-att-oka-befolkningen-i-umea"><b><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">https://www.vk.se/2301218/undanroj-politiska-beslut-att-oka-befolkningen-i-umea</span></b></a><b><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;"> </span></b><span class="MsoHyperlink"><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;"> </span></span><b><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;"><o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Jag påpekade
att Umeå kommun hade tagit ett politiskt beslut att öka kommunens innevånarantal
till 200 000 år 2050 från dagens 125000. Jag tycker inte att kommuner
skall eftersträva en sådan våldsam befolkningsökning. Förutom att målet nog är
orealistiskt och inte heller har ett massivt politiskt eller folkligt stöd. Kommunalpolitikers
strävan till befolkningsväxt blir en drivare för högre befolkning i en redan
överbefolkad värld. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Denna
bloggartikeln tar upp reaktionerna, som blev påtagliga i Västerbottenskuriren, samt
några reflektioner. Min artikel blev upptakten till sex debattartiklar inom tre
veckor. Även om ingen var formulerad som en direkt replik till min artikel och
någon av dem kanske skulle poppat upp ändå.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Här är
länkarna till artiklarna, förhoppningsvis har VK inte betalspärr på dessa
debattartiklar </span><a href="https://www.vk.se/2307988/moderaterna-vill-uppmuntra-umeas-tillvaxt"><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">https://www.vk.se/2307988/moderaterna-vill-uppmuntra-umeas-tillvaxt</span></a><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;"><br />
samt <br />
<span class="MsoHyperlink"> </span></span><a href="https://www.vk.se/2310712/svaga-stader-tar-for-mycket-pa-norrlands-inflytande"><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">https://www.vk.se/2310712/svaga-stader-tar-for-mycket-pa-norrlands-inflytande</span></a><span class="MsoHyperlink"><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;"> </span></span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">med replik </span><a href="https://www.vk.se/2317988/replik-kamouflerad-centralisering"><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">https://www.vk.se/2317988/replik-kamouflerad-centralisering</span></a><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;"> och<u><span style="color: #0563c1; mso-themecolor: hyperlink;"><br />
</span></u>replik<u><span style="color: #0563c1; mso-themecolor: hyperlink;"> </span></u></span><a href="https://www.vk.se/2317808/replik-hela-landet-maste-fa-leva-och-utvecklas"><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">https://www.vk.se/2317808/replik-hela-landet-maste-fa-leva-och-utvecklas</span></a><u><span style="color: #0563c1; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">
<br />
</span></u><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">samt: </span><a href="https://www.vk.se/2317986/nodvandigt-med-farre-barn"><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">https://www.vk.se/2317986/nodvandigt-med-farre-barn</span></a><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;"> <u><span style="color: #0563c1; mso-themecolor: hyperlink;"><br />
</span></u>och </span><a href="https://www.vk.se/2324100/snabb-befolkningstillvaxt-ar-ett-problematiskt-mal"><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">https://www.vk.se/2324100/snabb-befolkningstillvaxt-ar-ett-problematiskt-mal</span></a><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;"> <u><span style="color: #0563c1; mso-themecolor: hyperlink;"><o:p></o:p></span></u></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Vid en miljödiskussion i mitten av augusti 2018 tillfrågades en panel med en representant från alla partier representerade i Umeås kommunalfullmäktige (10) om de stödde det politiska beslutet att öka innevånarantalet till 200000 (ja eller nej). Det blev 4 ja och 6 nej. De som röstade ja kan man se som uppbundna av tidigare beslut. Jag tror min artikel bidragit till att det inte längre kan sägas finnas tillräckligt stöd för politiskt mål om stark tillväxt.</span><br />
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Inte desto mindre har kommunalfullmäktiges ordförande hösten 2018 givit ett nytt uttryck för hur bra kommunen tycker det är med tillväxt. Sävar är en förort till Umeå som ligger 17 km norr om Umeås centrum till centrum. Sävar har nu 3000 innevånare men kommunens plan är att det skall bli 9000 innevånare till 2050! Överraskande för mig och helt orealistiskt, se <a href="http://blogg.vk.se/dagl/2018/11/03/storasavar/">http://blogg.vk.se/dagl/2018/11/03/storasavar/</a> </span><br />
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Det egentliga
bakomliggande skälet till artikeln var att aktualisera kommunalpolitiska
strävanden till befolkningstillväxt som ett stöd till det nystartade projektet <a href="https://overpopulation-project.com/">https://overpopulation-project.com/</a>
och också ett uppslag till projektets
forskning och aktiviteter omkring en av drivarna till befolkningstillväxt. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Beslutet om
tillväxtmålet 200000 för Umeå togs september 2008 och är tio år gammalt.
Beslutet var inte enhälligt, 37 för 26 emot. Jag frågade och fick svar från två
partier om Umeås befolkningsmål. Svaren speglade den felaktiga uppfattningen
att det var en vision och inte ett av kommunen beslutat mål. Svaren speglade
att det inte är politisk enighet om det höga tillväxtmålet. Svaren kanske också
speglade att alla partier ser en viss befolkningstillväxt som positiv.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Nästan alla
demokratiskt valda politiska organ eftersträvar instinktivt större befolkning.
Detta blir sammantaget en drivare för hög befolkningstillväxt i alla länder och
i världen som helhet. Det är mycket svårt att bedöma hur stark drivaren är och genom
vilka mekanismer den påverkar och hur tex nativiteten påverkas. Befolkningstillväxt
genom migration har indirekta effekter. Det ökar t ex behovet av längre resor
genom att avståndet till släkt och vänner blir större. Olika aspekter på den
kommunala befolkningstillväxtdrivaren är forskningsbara och effekten av
tänkbara åtgärder kan analyseras. Privatpersoner kunde låta sig inspireras av informationen
i överbefolkningsprojektet att skriva artiklar i lokala media mot den politiska
ambitionen att låta befolkningen växa i den egna kommunen/regionen. Lokala
media tillhör dock också de institutioner som eftersträvar befolkningstillväxt
(för att öka upplagan)<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Min specifika
debattartikel tycker jag fick ett ganska bra mottagande förutom de följande
debattartiklarna. Tre kommentarer till artikeln, en tyckte att Umeås tillväxt
var fördelaktig för personen ifråga men det är ju inte konstigt att många
tycker, de två andra klart positiva. Klart över genomsnittet i VKs
intressemarkeringar jämfört med genomsnittsdebattartikeln. Fem berömmande email
till mig personligen. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Personlig
facebooksida: Tre gillar och en inbjudan till middag med diskussion, vilket fått
positiva följder för opinionen mot överbefolkning. Personlig Twitter: 27 som
klickat på artikeln och 4 likes. Men ingen kommentar eller retweet. Inte toppvärden
men något större respons än genomsnittet.<o:p></o:p></span><br />
<span style="line-height: 17.12px;">En webbartikel från Februari 2019 <a href="https://overpopulation-project.com/2019/02/01/public-believes-population-growth-negative-risky-and-requiring-international-attention-while-politicians-look-the-other-way/">https://overpopulation-project.com/2019/02/01/public-believes-population-growth-negative-risky-and-requiring-international-attention-while-politicians-look-the-other-way/</a> visade att över 70% av svenska folket ansåg befolkningstillväxten var negativ men bara ca 17% av riksdagsmännen.</span><br />
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;"><br /></span>
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Artikeln länkas till från <a href="https://overbefolkning.wordpress.com/svenska-articlar-och-material/" target="_blank">https://overbefolkning.wordpress.com/svenska-articlar-och-material/ </a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Det går att
kommentera denna webbartikel, som ligger på <a href="http://downto2100.blogspot.se/2018/04/undanroj-politiska-beslut-att-oka.html">http://downto2100.blogspot.se/2018/04/undanroj-politiska-beslut-att-oka.html</a> <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span lang="EN-GB" style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: EN-GB;">First placed on web 180424 last edit 190220<o:p></o:p></span></div>
</div>
Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-59210299974755847172017-01-22T18:42:00.001+01:002017-02-03T05:39:37.532+01:00Att Sveriges befolkning steg från sjusiffrig till åttasiffrig 170120 tycks inte ge anledning till någon oro<br />
<div style="margin: 0px 0px 11px;">
<span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";">Den 20 januari 2017
steg Sveriges innevånarantal från ett sjusiffrigt till ett åttasiffrigt tal. En
formellt dramatisk förändring har ett stort symboliskt värde. Passerandet av denna symboliskt dramatiska gräns noterades bara
med måttliga artiklar i massmedia utan att utnyttja tillfället till reflektioner om att
befolkningstillväxten är ett problem. </span></span><br />
<span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";"><br /></span></span>
<span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";">Den 20 januari 2017 tillträdde också Donald Trump efter ett demokratiskt val som den fria världens mäktigaste företrädare. Och inom några dagar blivit den person som gjort mer än någon annan enskild individ för att öka världens framtida befolkning och det tryck den utövar genom ett beslut att förbjuda bistånd till organisationer som stöder abort <a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/LRrR1/kritik-mot-trumps-abortlag-kvinnor-kommer-do">http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/LRrR1/kritik-mot-trumps-abortlag-kvinnor-kommer-do</a> , (dock var oron störst för påverkan på enstaka kvinnor snarare än det tryck världens befolkningstillväxt skapar.)</span></span><br />
<span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";">Jag tolkar det symboliskt. Samma dag som en magiskt gräns passeras som visar att befolkningstillväxten är stor och ökande väljer den fria värden genom sitt val av ledande företrädare hög befolkningstillväxt och hög global uppvärmning. </span></span><br />
<span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";"><br />
Jag tycker befolkningstillväxten är det troligen STÖRSTA och mest HOTANDE framtidsproblemet.
Den förstärker hotet mot vår arts fortlevnad och existens genom den ökande
press på miljö och resurser ett ökande befolkningstal innebär. Någon skribent
borde utnyttjat tillfället att ur det perspektivet utnyttja att Sverige passerat en viktig
symbolisk gräns, men ingen gjorde det direkt såvitt jag kunnat finna. Jag skrev reflektionen till den journalist som skrivit på DN om att tio millioner passerat utan att reflektera över problemen med en växande befolkning och Anders Wijkman, som jag tidigare berömt förut för att faktiskt ta upp att befolkningstillväxten faktiskt är ett av de potentiellt största problemen, men nu inte märktes mycket i den frågan. Dessutom lade jag ut en föregående version av denna webb-artikel. Jag trodde då mitt inflytande var försumbart. Men en vecka efteråt dök artiklar upp i bland annat DN med uttalanden av Wijkman om befolkningsproblemet <a href="http://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/ny-prognos-vi-blir-13-miljarder-ar-2100/">http://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/ny-prognos-vi-blir-13-miljarder-ar-2100/</a> Så jag kanske underskattat mitt inflytande, eftersom precis de jag fäst uppmärksamheten på reagerade inom en vecka!</span></span><br />
<span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";"><br />
Visst har det gått ganska bra hittills att ta hand om de växande
människomassorna. Genomsnittslivslängden och hälsan ökar och antalet mycket fattiga
minskar. Rosling invaggar oss i säkerhet med sina grafiska samband. När vi får det tillräckligt bra minskar nativiteten av sig själv.</span></span><br />
<span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";">Jag drar fram liknelsen med den som föll från toppen av en skyskrapa och när 14e våningen passerades uttalade "hittills har det gått bra".</span></span><br />
<span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";">Jag tror ”vi” kunde klara av utmaningen med den ökande befolkningen om ”vi” vore tillräckligt
förnuftiga, men det är ”vi” inte! Valet av Trump i ett demokratiskt val demonstrerar detta kollektiva oförnuft och att följa vad "folket" vill är inte någon lösning. </span></span><span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";">Stämmer med min åsikt att
mekanismerna för ”förnuftigt beslutsfattande” inte förbättrats och inte är
tillräckligt bra för att människoartens överlevnad om hundra år skall kunna betraktas som tryggad.
<br />
Det oroar mig att hotet från den växande mängden av människor inte tas riktigt på allvar, det visar att få (speciellt bland
massmedia) anser att mängden människor faktiskt är ett stort och växande miljöproblem.
Skälet att jag utvidgade tanken till en webbartikel var, att när jag tog upp
det på twitter, blev det en kommentar som dels uttryckte att visst nämner
massmedia att gränsen 10 miljoner passerats och att det ju inte händer något
dramatiskt just i det ögonblick gränsen passeras, och dessutom att
folkökningsproblemet ju inte väsentligen ligger i Sverige.</span></span></div>
<span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";">Som bakgrund: visst
togs det upp om än förhållandevis blygsamt av media och debattartiklar. Den största dagstidningen (DN) har
två artiklar: </span><a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/nu-ar-vi-tio-miljoner/"><span style="color: blue; font-family: "calibri";">http://www.dn.se/nyheter/sverige/nu-ar-vi-tio-miljoner/</span></a><span style="font-family: "calibri";">
och </span><span style="color: blue; font-family: "calibri";"><a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/scb-10-miljoner-invanare-fredag-den-20-januari/">http://www.dn.se/nyheter/sverige/scb-10-miljoner-invanare-fredag-den-20-januari/</a></span><span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";"> </span></span></span><br />
<span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";">Mellan åtta och nio miljoner i Sverige tog
35år, men mellan nio och tio bara 13 år, och SCB räknar med en fortsatt
snabbare befolkningsökning än för några decennier sedan. </span></span><span style="font-family: "calibri";">2006 var
prognosen att Sverige skulle bli tio miljoner invånare först år 2029.</span><span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";"> </span></span><span style="font-family: "calibri";">Mellan 2010 och 2015 ökade Sveriges
befolkning näst mest i EU, med i snitt fyra procent varje år, jämfört med de
andra länderna, där snittet var en procent. En hög nativitet i Sverige bidrar
avsevärt till den svenska folkökningen.</span><span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";"> Antalet som
räknas är folkbokförda i Sverige. Varje svensk utgör uppåt fyra gånger så
stor belastning på världens resurser och miljö som en genomsnittlig
världsmedborgare. Skäl att massmedia och journalister inte tar i frågan är att en orsak
till den svenska befolkningsökningen är immigration; ett ifrågasättande av den globala befolkningsökningen
tas säkert som ett uttryck för främlingsfientlighet och rasism; det kommer också lätt i konflikt med feministiska aspekter. Men den
svenska ökande nativiteten ifrågasätts inte, och det ifrågasätts inte heller att nästan alla politiker och många andra faktiskt tycker att den
tillväxt som följer av ökande svensk befolkning är positiv.</span></span><br />
<br />
<div style="margin: 0px 0px 11px;">
<span style="margin: 0px;"><span style="font-family: "calibri";">Men visst är
befolkningsökningen ett globalt problem i högre grad än ett svenskt. Världens befolkning
växer, fast det är mest i Afrika, där hög nativitet är en dominerande orsak. Den enda
"tunga" skribent som medverkar i artiklar om att den globala befolkningsökningen faktiskt är ett
stort miljöhot och hot mot vår existens, som det borde göras något åt eller åtminstone erkännas som ett stort problem, som jag observerat har skrivit
är Anders Wijkman (ofta med andra). Exempel är: </span><a href="http://www.svd.se/vi-maste-forsoka-begransa-befolkningsokningen"><span style="color: blue; font-family: "calibri";">http://www.svd.se/vi-maste-forsoka-begransa-befolkningsokningen</span></a><span style="font-family: "calibri";">
och <a href="http://www.svd.se/rosling-har-fel-om-jordens-befolkning">http://www.svd.se/rosling-har-fel-om-jordens-befolkning</a> . Jag skrev därför ett uppskattande brev till Anders Wijkman för att han var den
enda (viktiga) som ”tog” i problemet, men sedan dess har hans medverkan i sådana artiklar minskat.</span></span><br />
<span style="font-family: "calibri";"><br /></span>
<span style="font-family: "calibri";">Grundkraften i evolutionen är att sträva efter många barn, detta är nog den instinkt som sitter djupast rotad av alla i våra gener och är svårast att analysera objektivt med förnuftet. </span></div>
<b></b><i></i><u></u><sub></sub><sup></sup><strike></strike>Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-7602574325370408862016-06-04T10:58:00.001+02:002016-06-04T10:58:56.093+02:00Sverige bra i Skogsforskning!
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Få är medvetna om att Umeå är världens viktigaste stad för
skogsforskning!!! </span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Umeå är huvudort för den skogsvetenskapliga fakulteten vid
Sveriges Lantbruksuniversitet med skogsbiblioteket och skogsvetarutbildningen (”jägmästare”)!
Andra organisationer som bedriver omfattande skogsforskning lokaliserade till
Umeå är Umeå Universitet och Skogforsk.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Den första meningen på fakultetens hemsida lyder: ”</span><a href="http://www.slu.se/fakulteter/s/?si=72BED62DE392C57BD3743EE45E37C4DD&rid=1042613465&sn=sluEPi6-prodSearchIndex"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><span style="color: #3d9bbc; font-family: Calibri;">Fakulteten för skogsvetenskap är världsledande inom
skogsforskning</span></span></b></a><span style="font-family: Calibri;">” </span><a href="http://www.slu.se/fakulteter/s/?si=72BED62DE392C57BD3743EE45E37C4DD&rid=1042613465&sn=sluEPi6-prodSearchIndex"><span style="color: #3d9bbc; font-family: Calibri;">http://www.slu.se/fakulteter/s/?si=72BED62DE392C57BD3743EE45E37C4DD&rid=1042613465&sn=sluEPi6-prodSearchIndex</span></a><span style="font-family: Calibri;">
</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">SLUs del av världens skogsforskning belyses av en
sammanställning från skogsfakultetens kansli. Största delen av SLUs
skogsforskning involverar Umeå-baserade forskare.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="mso-fareast-language: SV; mso-no-proof: yes;"><v:shapetype coordsize="21600,21600" filled="f" id="_x0000_t75" o:preferrelative="t" o:spt="75" path="m@4@5l@4@11@9@11@9@5xe" stroked="f">
<v:stroke joinstyle="miter">
<v:f eqn="if lineDrawn pixelLineWidth 0">
<v:f eqn="sum @0 1 0">
<v:f eqn="sum 0 0 @1">
<v:f eqn="prod @2 1 2">
<v:f eqn="prod @3 21600 pixelWidth">
<v:f eqn="prod @3 21600 pixelHeight">
<v:f eqn="sum @0 0 1">
<v:f eqn="prod @6 1 2">
<v:f eqn="prod @7 21600 pixelWidth">
<v:f eqn="sum @8 21600 0">
<v:f eqn="prod @7 21600 pixelHeight">
<v:f eqn="sum @10 21600 0">
</v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f></v:f>
<v:path gradientshapeok="t" o:connecttype="rect" o:extrusionok="f">
<o:lock aspectratio="t" v:ext="edit">
</o:lock></v:path></v:stroke></v:shapetype><v:shape id="Bildobjekt_x0020_3" o:spid="_x0000_i1025" style="height: 273.75pt; mso-wrap-style: square; visibility: visible; width: 453.75pt;" type="#_x0000_t75">
<v:imagedata o:title="" src="file:///C:/Users/Dag/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image001.png">
</v:imagedata></v:shape></span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">SLU tycks vid en jämförelse vara det vetenskapligt
produktivaste Universitet i världen inom skogsforskning. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Jag har personligen frågat de flesta av tidigare dekaner
(Ljung, Bäckström, Högberg, Hällgren) för den skogsvetenskapliga fakulteten
huruvida Umeå kan betraktas som världens största koncentration av skogsforskare
och fått som svar att det är troligt och att de kan inte ange en annan ort som
förmodligen är bättre.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Skogsnolia framhäver i samband med lokalisering till Umeå av
skogsmässan att i Umeå finns världens ledande skogsfakultet (</span><a href="https://issuu.com/noliaab/docs/skogsnolia-15_low/5%20sid%2018"><span style="color: #3d9bbc; font-family: Calibri;">https://issuu.com/noliaab/docs/skogsnolia-15_low/5
sid 18</span></a><span style="font-family: Calibri;">). Skogsfakulteten själv skriver på sin hemsida ”Fakulteten för
skogsvetenskap är världsledande inom skogsforskning.”</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Många kvalificerade utländska skogsforskare söker sig till
Umeå, trots det långa avståndet till Europas metropoler, långa, kalla, mörka
och fuktiga vintrar, myggiga somrar, och trots att de är så kvalificerade att
de kunnat få kvalificerade jobb längre söderut om de eftersträvat det. Jag var
på en professorsinstallation vid SLU i Umeå 160513. Födelselandet för de fyra
nya professorerna var Sverige, Australien, Tyskland och England. Jag har själv
medverkat till att ett antal forskare med utländsk bakgrund etablerat sig som
Umeåbor, senast från Tjeckien. Den huvudsakliga förklaringen jag kan finna att
kvalificerade personer med bakgrund långt söder om Umeå valt att etablera sig i
Umeå är den goda skogsforskningsmiljön i Umeå, och häri ligger också att
verksamheten är stor och diversifierad.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Det är omöjligt att mer exakt kvantifiera skogsforskningens
omfattning på orter. Forskningsorganisationer har verksamhet på fler orter och
det finns fler forskningsorganisationer på samma ort. Skogsforskning bedrivs
ofta vid organisationer, som inte kategoriseras som Universitet. Organisationer
som inte har forskning som huvuduppgift bedriver ofta ändå viss forskning. Gränsdragning
mellan skogsforskning och andra aktiviteter (som utveckling, utredning och
implementering) är diffus. Alla forskare knutna till en formellt skoglig
institution är inte skogsforskare. Det finns vanligen flera och ofta många
författare på dokument (särskilt med form av vetenskapliga artiklar) som ofta
representerar olika institutioner och orter och ibland länder. T ex den
vetenskapliga publiceringen vid SLU reflekterar i hög grad den kollektiva
nationen Sverige och inte i huvudsak SLU eller dess institutioner eller orters
relativa styrka. Företrädare för organisationer undviker att betona
lokaliseringspolitik genom ortsjämförelser. Jämförelser mellan orter blir
kraftigt men svårkvantifierbart subjektivt påverkade.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Det kanske finns orter med fler skogsforskare än Umeå. Jag
är t ex ganska säker på att det finns fler i Beijing. Men det är då oftast
orter där skogsforskarna är en mycket lägre andel av ortens innevånare och där
troligen ”effektiviteten” i forskningen är lägre. Eller små platser, där
skogsforskare är en större del av befolkningen, men ändå utgör en mindre del av
världens skogsforskning. Ett indicium på att Umeå är ledande inom Sverige är
att det är den ort där flest medlemmar i skogshistoriska sällskapet bor. Det
skulle möjligen kunna finnas lika många skogsforskare i Uppsala, men med
ledningen för landets enda skogsfakultet i Umeå måste Umeå ändå ses som den
svenska skogsforskningens huvudort. Skogens förutsättningar varierar kraftigt
regionalt och närhet till skog är en fördel. Därför tenderar skogsforskningen
att inte koncentreras kraftigt, så stora länder med stora skogsarealer tenderar
att inte ha många skogsforskare på samma ort. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Att Sverige är stort på skogsforskning hänger naturligtvis
samman med att Sverige är stort på skog. Sverige rankas vanligen </span><a href="http://goodcountry.org/index/overall-rankings"><span style="color: #3d9bbc; font-family: Calibri;">högt bland världens länder
ur många olika synpunkter</span></a><span style="font-family: Calibri;">, vilket ger goda förutsättningar för mycket. Eftersom
Sverige är stort på skog reflekteras detta också i skoglig verksamhet. Sverige
har störst skogsareal och störst avverkning i Europa (Ryssland undantaget). Den
svenska skogen ligger relativt lättillgängligt ur skogsbrukets synpunkt. Den
svenska hydrologin är relativt god och vattenbrist är sällan begränsande.
Stormar, torka, kyla, brand, skadegörare, administrativa restriktioner etc.
orsakar förvisso problem, men mycket är värre på andra ställen. Den svenska
naturen är ganska robust mot skogliga ”missöden”. Den svenska skogen och
skogsindustrin ligger typiskt nära hamn för oceangående fartyg. Sverige har en
stor del av världsmarknaden för viktiga skogsprodukter. Sverige har byggt upp
skogsforskningen under en lång tid karaktäriserad av fred utan revolutioner
eller större oroligheter. Sverige har historiskt haft ett företagsvänligt
klimat med (relativt!) låg korruption, säkra ägarförhållanden, få oroligheter
och pålitlig infrastruktur. Sverige har en mix av skogsägande av bolag,
privatpersoner och samhälle, som i kombination med öppenhet skapat ett kreativt
klimat och effektiva samarbetsformer. Sverige är femma i världen på
skogsplanteringsareal (efter Kina, Ryssland, Kanada och USA)! Skogen har varit
grund för en viktig exportindustri länge, metallexport (känt är koppar) har
varit viktig under nästan ett millenium, men skog var tidigare så viktig i
framställningen av metallen att den kan ses som vidareförädlad skog i lika hög
grad som vidareförädlad malm. På slutet av 1800-talet hade Sverige en femtedel
av världsmarknaden för timmer och sågade trävaror, ibland stod detta för
hälften av Sveriges exportinkomster. Sverige var redan för ett par hundra år
sedan medvetet om det dåliga skogstillståndet och därför satsade staten sedan
snart två sekler väsentliga och succesivt ökande resurser på skoglig utbildning
och ”forskning”, som kan sägas kulminerat med dagens skogsforskning i Umeå.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Att den svenska skogsforskningen i så hög utsträckning
hamnat just i Umeå beror i hög grad på politisk uppbackning. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">I samband med Skogshögskolans utlokalisering från Stockholm
till huvudsakligen Umeå har det uppträtt en viss regional konkurrens om
skogsforskning som bidragit till att svensk skogsforskningen blivit totalt mer
omfattande. Ur ekonomisk synpunkt ligger skogens tyngdpunkt ungefär i Örebro.
Personalen i Stockholm ville inte deporteras till Umeå vilket ledde till att
Uppsala blev relativt starkt och bidrog till att Skogforsk bildades med
huvuddelen av personalen i Uppsala men starka filialer i Umeå och Skåne. Oron
för att skogsforskningens tyngdpunkt skulle bli för nordlig ledde till
inrättandet av en enhet för sydsvensk skogsforskning i Alnarp. När nya
högskolor växte fram så kunde det ofta påvisas att skogen var stark i regionen
varför skog tedde sig som en naturlig del av de nya universitetens verksamhet.
Samtidigt fanns det ett politiskt tryck att inte dessa förändringar skulle leda
till utarmning av skogsforskningen i Umeå. Dessa mekanismer har nog tillsammans
lett till en mer omfattande skogsforskning i Sverige än om huvudlokaliseringen
till Stockholm – Uppsala bestått. Och satsningen på Umeå har varit lyckosam,
skogsforskningen där är framgångsrik och har kunnat expandera av egen kraft. </span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Den här artikeln finns på </span><a href="http://daglindgren.upsc.se/Energi/Skogsforskningshuvudstad.pdf"><span style="color: #3d9bbc; font-family: Calibri;">http://daglindgren.upsc.se/Energi/Skogsforskningshuvudstad.pdf</span></a><span style="font-family: Calibri;"> </span></div>
<span style="font-family: "Calibri",sans-serif; font-size: 11.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Umeå som ovan, Dag Lindgren, professor emeritus.</span><b></b><i></i><u></u><sub></sub><sup></sup><strike></strike>Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-49749085339274573802016-05-25T15:06:00.001+02:002016-05-25T15:06:06.407+02:00Ny länk till mitt avskedsföredrag om att vi nog inte klarar detLänken är<br />
<a href="http://slideplayer.se/slide/1910362/" target="_blank">http://slideplayer.se/slide/1910362/</a>Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-59231828195173201192014-08-14T12:05:00.003+02:002014-09-01T21:22:57.952+02:00Sverige är ointresserat av fredDen 14 augusti 1814 undertecknades konventionen i Moss som avslutade stridigheter i Norge. Därmed inleddes en i världshistorien unikt lång fredsperiod. Inget annat land har haft fred lika länge.<br />
<br />
Dick Harrisson, som är känd svensk historiexpert, utredde detta i en artikel på sin blogg <a href="http://blog.svd.se/historia/2014/02/10/varldens-fredligaste-land/">http://blog.svd.se/historia/2014/02/10/varldens-fredligaste-land/</a> och ytterligare en artikel på fredsdagen <a href="http://blog.svd.se/historia/2014/08/14/konventionen-i-moss/">http://blog.svd.se/historia/2014/08/14/konventionen-i-moss/</a> . Det går uppenbarligen att diskutera om Sverige verkligen har fred nu och haft det i 200 år, och om perioden är unikt lång, men med rimliga definitioner är det berättigat att se det så.<br />
<br />
Jag trodde att det skulle uppmärksammas på 200 årsdagen 140814, men ingen svensk dagstidning verkade ha en artikel som fokuserar på freden och att det varit bra med fred. Förvånande! Sveriges radio hade en intervju med en fredsforskare Peter Wallensten <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5937027">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5937027</a><br />
<br />
Att dagspressen inte tar upp en sådan här sak ens i en notis åskådliggör hur skevt urval av ämnen dagspressen tar upp. Denna brist på objektivitet (de flesta håller väl med om att årsdagen för två hundraårig fred är värt en notis) och mångfald (ingen enda tidning tog upp det) hos de som förmodas bevaka det är en viktig orsak till att jag inte tror civilisationen kommer att överleva.<br />
<br />
En arrangör av ett fredssymposium på i anslutning till 200 års jubileet utnyttjar tillfället att diskutera omkring freden i en tänkvärd artikel <a href="http://www.fria.nu/artikel/115009">http://www.fria.nu/artikel/115009</a> men att den ena av de två artiklarna om tvåhundraårsminnet kom från en fredsorganisation understryker faktiskt än mer ointresset från omvärden, fred ter sig som ett vanligt partsintresse, som får använda sina egna bloggar om de vill föra fram något.<br />
<br />
De få bloggar som tar upp frågan vid tvåhundraårsminnet verkar göra det för att ifrågasätta om vi haft fred snarare än att framhäva den långa freden som något bra <a href="http://bjornbrum.blogspot.se/2014/08/inte-fred-i-tvahundra-ar.html">http://bjornbrum.blogspot.se/2014/08/inte-fred-i-tvahundra-ar.html</a> och <a href="http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2456246-det-behovs-en-ny-folkrorelse-for-fred">http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2456246-det-behovs-en-ny-folkrorelse-for-fred</a> Den föregivna långa freden används som ett argument mot Sveriges nuvarande militära eskapader. Skulle skälet att det inte tas upp vara just för att dagspressen anser att det inte är sant, att Sverige inte har haft en lång period av fred. (Men se Harrisons artiklar ovan!)<br />
<br />
De svenska tidningarna är dagarna omkring 200 års dagen istället för fredsjubileet uppfyllda av frågan om Sverige och EU skall leverera vapen till Irak eller kanske kurderna i Irak. Det är en långt viktigare fråga än fred på mycket lång sikt.<br />
<br />
Dock blev det fler hittar med Googles på kvällen den 14e, en del tidingar hade tagit upp det på webben efter morgonpubliceringen<a href="https://www.blogger.com/%C2%A0http://www.expressen.se/kultur/toppnyheter-/sveriges-200-ar-av-fred/" target="_blank"> http://www.expressen.se/kultur/toppnyheter-/sveriges-200-ar-av-fred/ </a> <a href="http://www.gp.se/kulturnoje/1.2458609-varfor-firar-vi-inte-freden-i-dag-">http://www.gp.se/kulturnoje/1.2458609-varfor-firar-vi-inte-freden-i-dag-</a>?m=print <br />
<br />
Jubileet togs upp i en svensk webtidning på engelska <a href="http://www.thelocal.se/20140814/sweden-and-norway-celebrate-200-years-of-peace">http://www.thelocal.se/20140814/sweden-and-norway-celebrate-200-years-of-peace</a> där man påpekar att bl a det norska kungaparet och andra högt uppsatta företrädare för Norge deltog i 200 årsjubileet i Moss. Dokumentet var ett viktigt steg mot Norges självständighet och det var det Norge markerade, inte Sveriges 200 åriga fredsperiod. Att styrka nationell självständighet är mycket viktigare än att styrka fred.<br />
<br />
Själv blev jag så nedstämd av det låga intresset för fred att jag skrev följande insändare till Västerbottenskuriren:<br />
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span lang="SV"><span style="font-family: Calibri;">"I min sinnevärld hittills trodde jag att
majoriteten av svenskarna tyckte att fred var viktigt! </span></span></div>
<span style="font-family: Calibri;">14 augusti fanns ett mycket viktig skäl att
komma ihåg och ta upp fred och dess stora betydelse! Då blev Sverige den enda
staten i världen, som haft fred i mer än 200 år! För de som tycker fred är bra
borde detta varit något att ta fasta på! Att den krigiska oron tycks öka gör
det aktuellt att gynna freden. Pressen styr genom val och kommentering av
nyheter. Dagstidningarna tycks förbigått fredsnyheten med tystnad. Den 14
augusti 1814 undertecknades konventionen i Moss. Fred slöts med Norge, och
därmed ändades Sveriges historia som krigarnation.</span><br />
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span lang="SV"><span style="font-family: Calibri;">För att privat uppmärksamma händelsen dammsög
jag Strömpilens köpcentrum efter fredsprylar. Det enda jag hittade var ett
påslakan-set med texten ”make love not war”. Jag köpte det sista svårsålda
exemplaret reat till en fjärdedel av ursprungspriset, och tömde därmed
Strömpilens fredssortiment! ICAs sortiment tillhör de där fred saknas. Fred
tycks kommersiellt ointressant."</span></span></div>
<span lang="SV"><span style="font-family: Calibri;">Ointresset för fred finner jag oroande. Det minskar chansen för civilisationens långsiktiga överlevnad att fred inte prioriteras högre. Man kan inte heller tala om att civilisationen utvecklas och förfinas, om civilisationen inte blir ännu mindre krigisk. Men jag inte kan förneka att vi klarat oss ganska bra trots vår tidigare krigiska historia.</span></span><br />
<span style="font-family: Calibri;"><br /></span><br />
<span style="font-family: Calibri;">Men inte heller 75 års minnet av andra världskrigets utbrott 19390901 uppmärksammades i dagspressen. </span><br />
<div style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: Calibri;"><br /></span>
<span style="font-family: Calibri;">Sista editering september 2014</span></div>
<br />Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-18843982250212312502013-11-11T19:59:00.004+01:002013-11-11T19:59:58.782+01:00Skogsbruk skulle kunna aktivt avlägsna koldioxid ur atmosfärenHans Winsa har skrivit en artikel som inte är alltigenom allvarligt menad, men ändå gör en del tankeställare. Artikeln återges, jag har en del ytterligare kommentarer:<br />
<br />
<br />
Artikeln börjar här<br />
<h2 style="margin: 10pt 0cm 0pt;">
<span style="font-size: medium;"><span style="color: #4f81bd;"><span style="font-family: Cambria;">Bio-CCS eller regelverken, skogen och framtiden<o:p></o:p></span></span></span></h2>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Som stor markförvaltare och verksam inom ett område med
långa leveranstider från beslut till färdig produkt (plantering till
slutavverkning) är det viktigt att hålla koll på effekter av beslut i omvärlden.
Det pratas ofta om anpassning till förändringar i klimatet genom olika åtgärder
men det är ännu viktigare att anpassa sig till politiska beslut och processer
som tyvärr är klart oberäkneligare och har större påverkan på verksamheten. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Processer, direktiv och beslut som gäller begreppen bioenergi,
biodiversitet, sustainable forest management (använder det engelska uttrycket
eftersom en bra svensk översättning saknas) och utsläppshandel är under
utredning. Förslag och beslut förväntas från internationellt och nationellt
håll, under påverkan av olika lobbyorganisationer. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Exempel på vad som tas upp internationellt är hur skogen ska
kopplas till utsläpp av växthusgaser (LULUCF), vilka villkor som ska gälla för
att biomassa ska räknas som bioenergi, vad som menas med ”sustainable forest
management” och hur systemet för beräkning av utsläpp ska se ut. <br />
Nationella exempel är miljövårdsberedningen, Färdplan 2050 för ett
koldioxidneutralt Sverige och de svenska miljömålen. IEA har kommit med ett
förslag på 13000 vindkraftverk och en massiv satsning på CCS (Carbon Capture
and Storage) för att de nordiska länderna ska bli koldioxidneutrala till 2050.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">En lösning skulle kunna vara att låta naturvetenskapliga
fakta styra men sådana står inte högt i kurs hos organisationer som har en
annan världsbild och faktum är att forskningen har svårt att försvara sig mot
argument av typen ”jorden är platt”, inte minst genom att det finns forskare på
bägge sidor. Ett vetenskapligt tyckande som fått stor betydelse när det gäller
skog, bioenergi och koldioxid är EEA:s vetenskapliga råds (European Environment
Agency, Scientific Committee) bedömning av vad som är bra och dåligt:<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">”The following table of different forms of
biomass highlights the degree of likely potential error in the existing directives”</span><a href="file:///C:/Users/DagL/AppData/Local/Microsoft/Windows/Temporary%20Internet%20Files/Content.Outlook/CXVUQMH5/Bio-CCS%20och%20regelverket.docx" name="_ftnref1" style="mso-footnote-id: ftn1;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[1]</span></b></span><!--[endif]--></span></span></a><span style="font-family: Calibri;">:<o:p></o:p></span></span></i></div>
<br />
<table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoNormalTable" style="border-collapse: collapse; border: currentColor; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-insideh: .5pt solid windowtext; mso-border-insidev: .5pt solid windowtext; mso-padding-alt: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-table-layout-alt: fixed;">
<tbody>
<tr style="height: 4.4pt; mso-yfti-firstrow: yes; mso-yfti-irow: 0;">
<td style="background-color: transparent; border: 1pt solid windowtext; height: 4.4pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 212.75pt;" valign="top" width="284">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b><span lang="EN-US" style="font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN-US;">Source of biomass </span></b><span lang="EN-US" style="font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN-US;"><o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: windowtext windowtext windowtext rgb(0, 0, 0); border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt 0px; height: 4.4pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 154.15pt;" valign="top" width="206">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b><span lang="EN-US" style="font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN-US;">Degree of likely accounting error </span></b><span lang="EN-US" style="font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN-US;"><o:p></o:p></span></div>
</td>
</tr>
<tr style="height: 4.5pt; mso-yfti-irow: 1;">
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext; border-style: none solid solid; border-width: 0px 1pt 1pt; height: 4.5pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 212.75pt;" valign="top" width="284">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN-US;">Converting forests currently sequestering carbon to bioenergy crops <o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext rgb(0, 0, 0); border-style: none solid solid none; border-width: 0px 1pt 1pt 0px; height: 4.5pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 154.15pt;" valign="top" width="206">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-size: 10pt;">Very high <o:p></o:p></span></div>
</td>
</tr>
<tr style="height: 4.5pt; mso-yfti-irow: 2;">
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext; border-style: none solid solid; border-width: 0px 1pt 1pt; height: 4.5pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 212.75pt;" valign="top" width="284">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN-US;">Harvesting live trees for bioenergy and allowing forest to regrow <o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext rgb(0, 0, 0); border-style: none solid solid none; border-width: 0px 1pt 1pt 0px; height: 4.5pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 154.15pt;" valign="top" width="206">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-size: 10pt;">High <o:p></o:p></span></div>
</td>
</tr>
<tr style="height: 12pt; mso-yfti-irow: 3;">
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext; border-style: none solid solid; border-width: 0px 1pt 1pt; height: 12pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 212.75pt;" valign="top" width="284">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN-US;">Diverting crops or growing bioenergy crops on otherwise high-yielding
agricultural land <o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext rgb(0, 0, 0); border-style: none solid solid none; border-width: 0px 1pt 1pt 0px; height: 12pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 154.15pt;" valign="top" width="206">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-size: 10pt;">High <o:p></o:p></span></div>
</td>
</tr>
<tr style="height: 4.5pt; mso-yfti-irow: 4;">
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext; border-style: none solid solid; border-width: 0px 1pt 1pt; height: 4.5pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 212.75pt;" valign="top" width="284">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-size: 10pt;">Using crop residues <o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext rgb(0, 0, 0); border-style: none solid solid none; border-width: 0px 1pt 1pt 0px; height: 4.5pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 154.15pt;" valign="top" width="206">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-size: 10pt;">Variable <o:p></o:p></span></div>
</td>
</tr>
<tr style="height: 4.5pt; mso-yfti-irow: 5;">
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext; border-style: none solid solid; border-width: 0px 1pt 1pt; height: 4.5pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 212.75pt;" valign="top" width="284">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN-US;">Planting high-yielding energy crops on unused invasive grasslands <o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext rgb(0, 0, 0); border-style: none solid solid none; border-width: 0px 1pt 1pt 0px; height: 4.5pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 154.15pt;" valign="top" width="206">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-size: 10pt;">Low <o:p></o:p></span></div>
</td>
</tr>
<tr style="height: 4.5pt; mso-yfti-irow: 6;">
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext; border-style: none solid solid; border-width: 0px 1pt 1pt; height: 4.5pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 212.75pt;" valign="top" width="284">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN-US;">Using post-harvest timber slash <o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext rgb(0, 0, 0); border-style: none solid solid none; border-width: 0px 1pt 1pt 0px; height: 4.5pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 154.15pt;" valign="top" width="206">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-size: 10pt;">Little or none <o:p></o:p></span></div>
</td>
</tr>
<tr style="height: 4.5pt; mso-yfti-irow: 7; mso-yfti-lastrow: yes;">
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext; border-style: none solid solid; border-width: 0px 1pt 1pt; height: 4.5pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 212.75pt;" valign="top" width="284">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 10pt; mso-ansi-language: EN-US;">Using organic wastes otherwise deposited in landfill <o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) windowtext windowtext rgb(0, 0, 0); border-style: none solid solid none; border-width: 0px 1pt 1pt 0px; height: 4.5pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 154.15pt;" valign="top" width="206">
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-size: 10pt;">Little or none <o:p></o:p></span></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<o:p><span style="font-family: Calibri;"> </span></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Ett annat är att många forskare låst sig vid att analysera
hur lagret av biomassa förändras över tid istället för att utgå från hur upptag
och utsläpp av koldioxid kan påverkas. Därmed riskerar man att stå bakom en
lösning som omvandlar levande biologiska fotosyntetiserande system, till
exempel skogar, till ”fossila” lager av kol. Sannolikt väl medvetna om att det
inte heller fungerar eftersom biomassa som finns i en miljö där trädgnagare och
mikroorganismer fungerar inte går att lagra långsiktigt, alltså inga fossila
lager.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Mot bakgrund av förväntade politiska beslut, utredningar som
handlar om Färdplan 2050, direktiv gällande vilken biomassa som godkänns som
bioenergi ur växthusgassynpunkt samt ekonomiska villkor kommer vi att satsa på
Bio-CCS. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Bio-CCS innebär att vi först nyttjar fotosyntesen för att ta
upp koldioxid (Carbon Capture) ur luften, en väl beprövad och energiskapande
teknik som vår verksamhet bygger på. Eftersom tillgången på koldioxid är i det
närmaste obegränsad, förväntas att öka och inte kräver några energikrävande och
utsläppsskapande transportinsatser passar den utmärkt som råvara i våra
avlägset belägna fabriker, skogarna i Norrland. Vi kommer att trimma fabrikerna
för att åstadkomma max flux av koldioxidupptag, det samma som högsta möjliga
tillväxt.<br />
På samma sätt som i andra fabriker kommer produktionsapparaten att bytas ut mot
modernare och effektivare när upptaget av koldioxid minskar. Eftersom
produkten, biomassan, inte går att skilja från produktionsapparaten, barr och
blad, så innebär moderniseringen att både maskiner och lager byts ut vid samma
tidpunkt, för att frigöra yta i fabriken. De nya maskinerna (träden) är
typexempel på så kallad ”organisk tillväxt” och med tanke på ekonomin är det
därför lönsammast att investera i många små maskiner från början, så kallade
plantor.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Nästa steg i Bio-CCS handlar om effektiv hantering av det
lager som fanns i fabriken men inte går att ha kvar där eftersom det skulle
göra den nya fabriken ineffektiv och eftersom det gäller att lagra långsiktigt
utan nedbrytning. Grenar och toppar från de gamla maskinerna, träden, kommer
att godkännas som bioenergi (se EEA:s tabell) med stor effekt på utsläppen av
koldioxid jämfört med fossila bränslen. De kommer därför att avsättas på den
marknad som betalar bäst och bidra till ett uthålligt samhälle byggt på gröna
resurser, bioekonomi. Vi kommer att lansera ett varumärke som visar den certifierade
koldioxideffekten av biomassan när den används till energi ändamål. ”Bionenergi<sup><span style="font-size: x-small;">95%</span></sup>”
betyder att utsläppen av koldioxid jämfört med fossila bränslen, inklusive
energi som använts för att avverka, transportera och leverera, är minst 95%
lägre.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Resterande delar av trädet, stam och stubbe, kommer
sannolikt inte att klara de systemgränser som kommer att sättas i EU:s
bioenergidirektiv, åtminstone inte om de NGO:s som betraktar sig som
miljöorganisationer får gehör för sina krav. Den stora satsning på CCS som
Naturvårdsverket och IEA förutskickar i sina förslag för att skapa ett
koldioxidneutralt Sverige och Norden i kombination med de kostnader det för med
sig kommer att göra det lönsamt med lagring. <br />
Tack vare att lämpliga lagringsmiljöer, myrar, finns nära tillhands räknar vi
med att kunna lösa den långsiktiga lagringen (Storage) på ett kostnads- och
energieffektivt sätt. Vi räknar med att lägga ut ett lager av virke, stock vid
stock och stubbe vid stubbe, på snön på myrar i närheten av avverkningsplatsen
och sedan lita på att tyngdkraften samt myrens tillväxt inom några år sett till
att virket hamnat i en syrefri miljö. Denna modell för lagring är reversibel,
miljövänlig och långsiktig. Att den är reversibel är viktigt ifall samhälle och
industri skulle komma på bättre sätt att använda virket.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Vi räknar med att Bio-CCS kommer att vara en säkrare,
energieffektivare och billigare form för CCS än teknisk CCS kopplad till
koldioxid från industrin. Vid en kostnad på 500 kr/ton CO<sub><span style="font-size: x-small;">2</span></sub> för
konventionell CCS-teknik så räknar vi med en intäkt på cirka 600 kr/m<sup><span style="font-size: x-small;">3</span></sup>
virke som lagras med en kostnad för åtgärden på ca 100 kr/m<sup><span style="font-size: x-small;">3</span></sup>, vilket
skulle ge ett netto på 500 kr/m<sup><span style="font-size: x-small;">3</span></sup>. Till det kommer lägre kostnader
för transporter, undvikande av ökade vägtrafikskatter och dyrare sjötransporter
(svaveldirektivet) samt intäkten för grenar och toppar. I bästa/värsta fall
kommer teknisk CCS att kosta minst 350 kr/ton CO<sub><span style="font-size: x-small;">2</span></sub>, beroende på
industrins betalningsförmåga är det möjligt att den då kan konkurrera med
Bio-CCS. Vi bedömer det som osannolikt med tanke på utvecklingen av
råvarupriserna och med tanke på att de styrmedel som samhället förväntas/inte
förväntas utveckla gör en sådan satsning mycket osäker.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">En satsning på Bio-CCS innebär också att Sverige tillgodogör
sig hela koldioxideffekten av skogsbruket genom att biomassan används inom
landet istället för att exporteras. Därmed har vi också bidragit till att
balansera upp de effekter på ILUC (Indirect Land Use Change) som Sveriges
import orsakar.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Sammantaget kommer vår anpassning till kommande regler och
förutsättningar att ge oss och andra markförvaltare möjligheter att förbättra
både det ekonomiska resultatet och skogens miljöprestanda. I boreala delar av
världen med dåligt fungerande infrastruktur, till exempel Ryssland och Kanada,
är Bio-CCS med stor säkerhet den enda bärkraftiga lösningen för att skogen ska
minska mängden koldioxid i atmosfären.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div style="mso-element: footnote-list;">
<!--[if !supportFootnotes]--><br clear="all" />
<hr align="left" size="1" width="33%" />
<!--[endif]-->
<div id="ftn1" style="mso-element: footnote;">
<div class="MsoFootnoteText" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="file:///C:/Users/DagL/AppData/Local/Microsoft/Windows/Temporary%20Internet%20Files/Content.Outlook/CXVUQMH5/Bio-CCS%20och%20regelverket.docx" name="_ftn1" style="mso-footnote-id: ftn1;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 10pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[1]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-size: x-small;"><span style="font-family: Calibri;"><span style="mso-spacerun: yes;">
</span><b>European Environment Agency Scientific Committee </b>15 September
2011 <o:p></o:p></span></span></span></div>
<div class="MsoFootnoteText" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-family: Calibri;"><b><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;">Opinion
of the EEA Scientific Committee on Greenhouse Gas Accounting in Relation to
Bioenergy</span></b><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"><o:p></o:p></span></span></span></div>
</div>
</div>
Artikeln slutar här<br />
Vad som följer är skrivet av ägaren till denna blogg. Artikeln återges med Hans Winsas tillstånd och enligt hans önskan upprepar jag att artikeln inte är helt allvarligt menad. Hans Winsa, som arbetar på Sveaskog, säger att artikeln (insändaren) inte är "publicerad" eller spridd. Jag tyckte artikeln inspirerar till en del tankar som har med den stora framtidsfrågan koldioxid att göra (därför passar inlägget in på denna blogg) och "publicerar" den på detta sätt. Hans Winsa föreslog också två länkar om "kommersiella koldioxidinsamlingsprojekt" i anslutning till inlägget:
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: #1f497d;"><span style="font-family: Calibri;">BECCS (</span><a href="http://www.biorecro.se/?page=what_we_do_beccs"><span style="color: blue; font-family: Calibri;">http://www.biorecro.se/?page=what_we_do_beccs</span></a><span style="font-family: Calibri;">
) och Bio-Char (</span><a href="http://www.biochar-international.org/biochar"><span style="color: blue; font-family: Calibri;">http://www.biochar-international.org/biochar</span></a><span style="font-family: Calibri;">
).<o:p></o:p></span></span></div>
Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-88289766280246606202013-09-29T19:39:00.000+02:002015-12-13T15:04:51.634+01:00Skogliga fröplantager är räddningen mot klimatförsämringen<br />
<div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;">
<b><span style="color: green; font-size: 24pt;">Fröplantager mot global warming!</span></b><o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Fröplantager för skogsbrukets utsäde är ett verkningsfullt motmedel
mot klimathotet! I fröplantagerna skapas framtidens skogar.<o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Dessa skogar skyddar mot erosion, jämnar ut effekterna av
nederbörden i vatten dragen och pumpar bort vatten ur vad som annars skulle
vara försumpat, minskar chansen landskapet degraderas. Skogen tillverkar det
syre biosfären behöver. Skogarna erbjuder en <a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article17587990.ab"><span style="color: blue;">livsmiljö
för fler djur</span></a> än vad som funnits någonsin förut. <a href="http://blogg.dn.se/framstegsbloggen/2013/09/24/homo-responsabilis"><span style="color: blue;">Biodiversiteten
avtar mycket långsammare nu i Sverige än för ett sekel</span></a> sedan och mindre än
i många andra länder. Bättre träd är ett bättre utnyttjande av solenergin. Luft
och vatten, som de också använder för sin växt, kan återbördas till ekosystemet
efter användningen. <o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Träet kan lagra upptagen koldioxid lång tid i
konstruktioner. Eller tekniken för att få bort koldioxid kan utvecklas det
närmaste seklet (ned i djuphavet eller så), så temporär lagring ett sekel
kanske räcker, och det blir ju inte värre.<o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Träd skapar möjligheter för framtida generationer på ett
uthålligt och förnybart sätt. Träden är en del av vägen till ett uthålligt
samhälle, som förbrukar mindre fossila råvaror, och utgör en mindre belastning
på miljön. Trä eller biomassa från träd kan ersätta betong, aluminium eller
fossila bränslen. Fröplantager ger bättre träd och hjälper skogsbruket att
fylla sina funktioner bättre. Träd konkurrererar inte med jordbruk om de bästa
markerna, utan växer på marker jordbruket ratar, och som det inte finns någon
bra alternativ användning till.<o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
De friska och lättetablerade plantorna från fröplantagerna
skapar skogar som är fenotypiskt tåliga och klarar av en uppvärmning med flera
grader och andra miljöändringar, som ökad nederbörd under senare delen av
omloppstiden, utan större problem. <o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Fröplantagerna ger ett robust skogsodlingsmaterial, som är
mer motståndskraftigt mot miljöförändringar än ”naturfrö”. Klimatförändringar
gör framtiden oförutsägbar och det är därför viktigare än förr att ha ett
robust skogsodlingsmaterial som klarar olika förhållanden. Fröplantager
rekryterar föräldrar över ett vitt geografiskt område, och föräldrarna är
utvalda på grundval av släktingar, som vuxit och testats vid olika tidpunkter i
olika miljöer. Det naturliga urvalet och evolutionen känner bara här och nu.
Nya fröplantager är smartare.<o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Plantorna från fröplantagen är genetiskt mer olika varandra
än träden i en ”naturskog”. Huvuddelen av de stora gamla träden i ett bestånd
utgör bara en mindre del av de planterade. En större variation gör det
troligare att den del av träden som klarar sig bäst i en okänd framtid blir
bättre anpassade än om ett genetiskt snävare skogsodlingsmaterial hade använts.<o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Fröplantager är ett – jämfört med beståndsfrö – välkänt,
förutsägbart och tillgängligt material. Ändras skogsodlingsmiljön kan avsättningsområdet
ändras. Fröplantagematerial kommer förmodligen att användas längre norrut och
vid högra altituder, än de kalkyler som gjordes vid dimensioneringen av
fröplantagen.<o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det är möjligt att delar av civilisationen kollapsar som en
konsekvens av global miljöförstöring, uppvärmning, och råvarubrist. Det gäller
kanske att kunna klara sig på lokala resurser när det globala samhället knakar
i fogarna. Då förbättrar en bra skog (alltså från fröplantager) lokalsamhällets
och regionens möjligheter att klara sig på lokala resurser, dvs. skogen i
närheten. Den kan ge byggnadsmaterial och bränsle och annat som den gjort under
hundratals år utan att vara beroende av långa transporter eller storskaligt
fungerande infrastruktur eller stora tillsatts-resurser. För samhällets del kan
alltså kostnader för fröplantager delvis motiveras som en försäkringsavgift
inför en osäker framtid.<o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det finns naturvårdskäl, miljöskäl och sociala skäl att
”bevara” en del skogar. Idag kommer bara ungefär hälften av alla ”nya” träd
(eller ny ”skogsproduktion”) från fröplantager, och fröplantagerna ersätter
väsentligen slutavverkade skogar (kalhyggen). Fröplantager är inte den
väsentliga olägenheten för dessa ”naturvärden” utan ”olägenheterna” är knutna
till kalhyggen och skogskultur. Bättre fröplantager ökar skogsproduktionen och
ger därmed ökade möjligheter att avstå från avverkning av skyddsvärd skog. När
den för avverkningen tillgängliga skogen ökar, så minskar motståndet mot att
öka arealen skyddad skog.<o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Tillkomsten av en ny fröplantage är en mycket viktig
händelse. Detta uppmärksammas nu för första gången. I skogsbrukets fröplantager
föds de träd, som skapar råvaror och den geografiska verkligheten för våra
barnbarns barn. Fröplantager är vaggan för det kommande seklets träd. Träd med
ympar från utvalda tallar har sista veckorna i september 2013 planterats i
Brån, nära Vännäs, i Västerbotten. De kommer att växa där och producera frö för
skogsbruket 30 år framåt. Sista plantan från plantagen planteras om fyrtio år.
Träd från plantagen kommer att avverkas fortfarande om 150 år. Plantagen bidrar
till en säkrare framtid om ett sekel.<o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Valet av föräldrar är ett av de allra viktigasta besluten. En
ny metod har utvecklats för att optimera effekten av valet och ta hänsyn till
all information och inte bara en del. Skogsträden förbättras kontinuerligt i
ett permanent program för långsiktig förädling. Gränsytan mellan den
långsiktiga förädlingen och Skogsbruket är fröplantager, där den långsiktiga
förädlingen skummas på det allra bästa när fröplantagen anläggs. Men just nu
upplever vi ett språng med nya IT tekniker som inte kan utnyttjas mycket
bättre. Vinsten att ersätta gamla plantager med nya är alltså ovanligt stor det
närmaste decenniet.<o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Läs mer: <a href="http://daglindgren.upsc.se/IUFRO10/SeedOrchardWarmingSeoul.pptx">http://daglindgren.upsc.se/<span style="color: blue;">IUFRO10/SeedOrchardWarmingSeoul.pptx</span></a>
(föredrag vid IUFROs världskongress i Söul 2010)<o:p></o:p></div>
</div>
Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-60842990341174382942012-12-09T18:26:00.002+01:002014-04-17T09:01:14.120+02:00Blir klimatet varmare med mer koldioxid?<span style="font-family: inherit;"></span><div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<span style="font-family: inherit;"><span data-mce-style="line-height: 1.5;" style="line-height: 1.5;">Att det blivit mer koldioxid i atmosfären de sista hundra åren och att det blivit varmare de sista hundra åren är fakta. Men framtidsscenariorna för klimatet till 2030, 2050 eller 2100 är ändå belastade med betydlig osäkerhet, större än vad de flesta har en aning om. De som tvivlar på prognoserna i högre grad än vad som framgår av rapporternas summeringar jämställs med de som tror att jorden är platt.</span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Jordens klimat varierar i olika tidskalor. I ett istidsperspektiv verkar variationer på 10 grader förekomma, Vi lever i en relativt kort interglacial då klimatet gått upp till ungeför dagens nivåer och sedan fallit. Men i ett sekelperspektiv verkar inte "slumpmässiga" variationerna varit så stora så att den stora temperaturuppgången det sista seklet blivit så stor om inte människan på ett eller annat sätt hjälpt till. Men detta bevisar ju inte att huvudorsaken är just koldioxidökningen, och även om den bidragit kanske bidraget överskattas. Därför är det inte säkert att temperaturen stiger så högt som förutspås om man inte reducerar koldioxidutsläppen och den kanske fortsätter att stiga trots att man lyckas reducera utsläppen.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Det har funnits epoker i jordens historia som var varmare, och då det fanns mer koldioxid. Men om den globala temperaturen är högre så blir haven varmare och det minskar havens förmåga att hålla koldioxid, så det bevisar inte att mer koldioxid är orsak, det kan lika gärna vara en konsekvens.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Att mer koldioxid inverkar på det framtida klimatet är troligt utgående från koldioxidens egenskaper. Det råder koncensus om att jordens medeltemperatur skulle vara avsevärt lägre idag utan atmosfär med växthusgaser bla koldioxid, det talas om -16 grader.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
En enkel modell utgår från svartkroppstrålning som jordytan och atmosfären utbyter. Koldioxid gör att atmosfären blir mer ogenomskinlig för "värmestrålning". Men det finns bara snäva absorbtionsband så effekten beror inte linjärt med koncentrationen. Atmosfärens strålning som når jordytan ökar med koldioxid och härrör också från i genomsnitt lägre höjd och blir därmed varmare. Den svenska forskaren Svante Arrhenius gjorde redan 1896 beräkningar som indikerade att 1900 talets temperaturökning har den ökande koldioxidhalten som viktigaste förklaring. Men att det finns en gammal beräkning är ju inte bevis, och atmosfärfysiken har utvecklats.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
De effekter som har relevans för klimatpåverkan av koldioxid rör sig om nivån någon eller några W/m2, vilket inte är så mycket.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
FN rapporterna är inte lättlästa. Det uttrycker utsläppen som GtCO2e (Gigaton CO2 ekvivalenter). Och detta översätts till temperaturökning, inte procent av koldioxid i atmosfären. Det är oklart vilken "växelkurs" som använts, och om denna växelkurs ändrats över tiden och hur en gång utsläppt koldioxiden antages avtaga med tiden i atmosfären. Kanske står, men det är svårt att förstå. Jag får inte klart för mig hur beroendena ser ut men det framgår kanske av de tidigare rapporterna.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Tidigare klimatmodeller har inte lyckats förutsäga det förflutna på ett bra sätt, jag är osäker om hur bra de nuvarande är. 1980 var det lika många som var oroade för en snabbt annalkande istid som för global uppvärmning.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Kanske det "huvudscenario" som borde beräknas är att utsläppen nu är 50 GtCO2e. Och går att stabilisera på ungefär denna nivå GtCO2e. Och sedan stannar där. Redan detta fordrar stora insatser och sänkningar i Sverige.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Den viktigaste "växthusgasen" och viktigast för klimatets utveckling de kommande åren är vatten. I atmosfären finns 3% vatten, men bara 380 ppm koldioxid. Koldioxidens viktigaste effekt är i växelverkan med vatten. Redan samspelet mellan vatten och koldioxid är mycket komplext och det finns utrymme för olika tolkningar och beroende av osäkra antaganden.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Mängden och luftfuktigheten på den vattenånga som återstrålar ökar inte lika snabbt som koldioxiden, vilket är ett skäl att tro att koldioxideffekten överskattas vid framskrivning. Största delen av koldioxiden är löst i haven. Varmt vatten kan lösa mindre koldioxid än kallt så det kan frigöras koldioxid om det blir varmare. I en varmare värld avdunstar mer vatten och bidrar till (förstärker) växthuseffekten. Växthusgaskoncentrationen blir ganska "mättad" av vatten och ytterligare tillskott av koldioxid kanske har ganska begränsad effekt.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Att koldioxiden får så stor effekt i "vanliga" klimatmodeller beror på att man räknar med "återkopplingseffekter" som förstärker effekten av strålningsbalansen, och detta gör resonemangen mindre övertygande än om det var direkta strålningsanalyser.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Moln är mycket viktiga för utstrålningen. Molntäcket kanske strålar ut 100 Watt/kvadratmeter från molnens översida. Den direkta strålningen från marken och havsytan i molnfria områden är mycket större – kanske 300 Watt/kvadratmeter. Molnen absorberar och strålar över hela våglängdsområdet. Detta ska jämföras med den förstärkta växthuseffekt man diskuterar för koldioxiden – kanske 1-2 Watt/kvadratmeter. Notera också molnens dominerande inverkan på graden av återreflektering av solstrålning till världsrymden. Någon eller några procent ändring av molnigheten kan ha lika stor effekt som en fördubbling av koldioxidhalten.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Prognoser bygger på modeller som ger mycket osäkra (+-2 grader) prognoser redan för vädret i övermorgon. Detta är en indikation av osäkerheten när man kalkylerar med effekter i lufthavet. Hur mycket säkrare är modellerna för klimatet om hundra år? Eller ens förändringar i koldioxidens bidrag?</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
I en blogg <a data-mce-href="http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2010/04/koldioxid-och-procentsiffror.html" href="http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2010/04/koldioxid-och-procentsiffror.html" style="color: #24890d; text-decoration: none;" target="_blank">anges koldioxidens bidrag till atmosfärens växthuseffekt till 9 eller 25%</a>, beroende på hur man räknar. Samma blogg kommer fram till att koldioxidökningen är en väsentlig del av en antropogen klimatändring. Siffrorna 9 eller 25% beror på om man räknar på vad som hände om man tog bort koldioxiden men lämnade resten, eller tog bort resten och lämnade koldioxiden. Detta belyser hur viktig interaktionen mellan olika komponenter är.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
En avgörande fråga är hur mycket en fortsatt ökande koldioxidhalt kan förstärka växthuseffekten. Redan nu tar koldioxid upp en stor del av den totala energin i de våglängdsområden där koldioxid absorberar. Mättnadseffekter gör alltså att inte så mycket mer värme kan upptas. Växthuseffekten fungerar så att värmestrålningen på sin väg ut mot rymden upptas och avges i flera steg i atmosfären av främst vatten i olika former. I atmosfärens nedre del samspelar koldioxid med vatten vid upptaget av värme som där sker över breda våglängdsintervall. Den yttre värmeutstrålningen mot rymden går genom stratosfären där vattenhalten är låg. Då absorberar koldioxid endast i sina smala specifika våglängdsband. Även om huvudbanden är nästan mättade kan sidoband svara för viss ökad absorption. Den globala temperaturhöjningen via koldioxidens växthuseffekt bedöms enligt principer som Beers lag minska logaritmiskt med ökande koldioxidhalt. Detta innebär att en haltökning med 100 ppm från dagens nivå ger mycket lägre temperaturhöjning än den ökning från ca 280 till 380 ppm som hittills antas ha skett. Fotosyntesens årliga upptag av koldioxid från atmosfären är ca 15 gånger större än de antropogena utsläppen från fossila bränslen. Flödena av koldioxid till och från haven är ca 10 gånger större.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Den är drygt 30 grader varmare än den skulle ha varit utan växthuseffekt. Den globala medeltemperaturen vid jordytan, som i dag uppgår till +14°, skulle utan växthuseffekten ha legat kring -19°.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
På egen hand skulle en fördubbling av luftens koldioxidhalt bara kunna värma upp jorden med drygt en grad, men med återkopplingarnas hjälp uppskattas uppvärmningen i själva verket kunna bli omkring 3 grader.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Koldioxiden fånger inte upp all strålning av de våglängder där den absorberar. Det finns våglängder där koldioxiden bara fångar upp en del av värmestrålningen från jordytan och där ett tillskott av ämnet alltså leder till att mer strålning absorberas. Dessutom försvinner värmestrålningen inte för gott ens om koldioxiden fångar upp den helt och hållet. Strålningen sänds ut på nytt och letar sig förr eller senare ut i rymden, men en ökning av koldioxidhalten gör strålningens väg ut i rymden ännu krångligare. Också detta medverkar till att en haltökning faktiskt förstärker växthuseffekten.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<span data-mce-style="line-height: 1.5;" style="line-height: 1.5;">En ökning av temperaturen med en grad av någon orsak borde resultera i att mer av klimatgasen vattenånga tillförs atmosfären. Dels blir vatten varmare och kan hålla mindre löst koldioxid. Dels blir luften varmare och kan hålla mer vattenånga innan den kondenseras. Dels ökar avdunstningen. Denna tillförda vattenånga skulle förstärka växthuseffekten kraftigt. </span><a data-mce-href="http://www.theclimatescam.se/2011/09/09/svante-arrhenius-ipcc-och-vattenangans-forstarkande-effekt/" data-mce-style="line-height: 1.5;" href="http://www.theclimatescam.se/2011/09/09/svante-arrhenius-ipcc-och-vattenangans-forstarkande-effekt/" style="color: #24890d; line-height: 1.5; text-decoration: none;" target="_blank">En sådan höjning av mängden vattenångan på hög höjd (3-9 km) motsägs av observationer</a><span data-mce-style="line-height: 1.5;" style="line-height: 1.5;"> som gör det tveksamt om ökad temperatur verkligen ger ett genomslag i mer vattenånga. En ökning av mängden vattenånga borde åtföljas av högre molnighet som i sin tur borde ha en nedkylande effekt, men detta har inte observerats, snarare verka mer direkt solljus komma ner till jordytan. Dessa två invändningar verkar inte bemötts tillfredställande. Antingen är den grundläggande fysiken och återkopplingsmodellen fel, eller så finns det motverkande oberoende händelser som maskerar effekten. Dessa motverkande effekter kan då antingen vara naturliga eller antropogena. Det kan vara fel att säga att huvudmodellen är fel som en spådom, utan orsaken till att vattenånga och moln inte beter sig som förväntat kan vara något oberoende som inte behöver påverka de framtida effekterna.</span></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
In the humid equatorial regions, where there is so much water vapor in the air that the greenhouse effect is very large, adding a small additional amount of CO<sub style="font-size: 12px; height: 0px; line-height: 0; position: relative; top: 0.5ex; vertical-align: baseline;">2</sub> or water vapor has only a small direct impact on downward infrared radiation. However, in the cold, dry polar regions, the effect of a small increase in CO<sub style="font-size: 12px; height: 0px; line-height: 0; position: relative; top: 0.5ex; vertical-align: baseline;">2 </sub>or water vapor is much greater. The same is true for the cold, dry upper atmosphere where a small increase in water vapor has a greater influence on the greenhouse effect than the same change in water vapor would have near the surface.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
The global temperature change is expected to be proportional to the change in the logarithm of CO2 concentrations. This is where most such graphs, including all the examples above, fall flat. They plot CO2 on a linear scale, as though CO2 concentration and temperature ought to be related linearly. Instead, radiative transfer theory tells us that they ought to be related logarithmically.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Furthermore, mainstream climate science has an estimate for how big an effect a logarithmic CO2 increase ought to have on global temperatures. Most estimates for equilibrium climate sensitivity are somewhere around 3 C for a doubling of CO2 concentrations, give or take a degree or so.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-family: Lato, sans-serif; font-size-adjust: none; font-size: 16px; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; letter-spacing: normal; line-height: 24px; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<b style="font-weight: 700;">Jämvikt med oceaner och andra källor tar tid</b><br />Enskilda CO2 molekyler har en uppehållstid i atmosfären av storleksordningen ett sekel. Ökningen av CO2 halten i atmosfären är bara hälften av vad som tillförts antropogent. Den viktigaste faktorn kan vara jämvikt med ytvattnet, Det verkar troligt att en engångsdos av CO2 injicerad i atmosfären har en halveringstid på cirka 50 år eller möjligen 100. Detta borde innebära att koldioxidhalten skulle sjunka till hälften av överskottet mot det förindustriella värdet till 2070 om utsläppen slutade nu.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<b data-mce-style="line-height: 1.5;" style="font-weight: 700; line-height: 1.5;">Vilka krav skall ställas? </b><span data-mce-style="line-height: 1.5;" style="line-height: 1.5;">Jag tycker det verkar rimligt att sätta som krav att i rimliga framtidsscenarior som används till dagens beslut skall det vara klart under 50% chans att till 2100 koldioxidhalten växer över 540 (=2*280) samt att den antropogena nettouppvärmingen stiger över 2 grader, samt en del andra villkor, som jag inte räknar upp här.</span></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<b style="font-weight: 700;">Slutsatser</b>Min slutsats hittills är att det inte är orealistiskt att koldioxidökningen kan spela en så stor roll som de internationella klimatmötena visionerar, men att det är ganska osäkert och får nog för mycket uppmärksamhet jämfört med alla andra skäl att känna oro för framtiden. Framför allt den stora "politiska" uppmärksamheten på svårspådda sekundära konsekvenser (som lokal stormfrekvens). Å andra sidan kan mycket klimatgaser leda till att en "tipping point" passeras och att det blir mycket obehagligt.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Man måste anpassa sig också till verkliga observationer och pausen i global uppvärmning sedan 1998 bör medföra en modifiering nedåt i framtidsscenariorna om klimatet.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
800 ppm klimatgasekvivalenter skulle knappast ensamt leda till civilisationens undergång, men dramatiska förändringar som ökar chansen för undergång i samband med andra förändringar, t ex befolkningstillväxt.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Att läsa:</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
Här listas några klimatorienterade länkar:</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
* <a data-mce-href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/" data-mce-style="font-weight: inherit; font-style: inherit;" href="http://uppsalainitiativet.blogspot.com/" style="color: #24890d; font-style: inherit; font-weight: inherit; text-decoration: none;">http://uppsalainitiativet.blogspot.com/</a></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
* <a data-mce-href="http://www.planetseed.com/relatedarticle/temperature-change-history" data-mce-style="font-weight: inherit; font-style: inherit;" href="http://www.planetseed.com/relatedarticle/temperature-change-history" style="color: #24890d; font-style: inherit; font-weight: inherit; text-decoration: none;">http://www.planetseed.com/relatedarticle/temperature-change-history</a></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
* <a data-mce-href="http://www.klimatupplysningen.se/" data-mce-style="font-weight: inherit; font-style: inherit;" href="http://www.klimatupplysningen.se/" style="color: #24890d; font-style: inherit; font-weight: inherit; text-decoration: none;">http://www.klimatupplysningen.se/</a></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<span data-mce-style="font-weight: inherit; font-style: inherit;" style="font-style: inherit; font-weight: inherit;">* </span><a data-mce-href="http://andaslugnt.blogspot.se/" data-mce-style="font-weight: inherit; font-style: inherit;" href="http://andaslugnt.blogspot.se/" style="color: #24890d; font-style: inherit; font-weight: inherit; text-decoration: none;">http://andaslugnt.blogspot.se/</a></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
* <a data-mce-href="http://arxiv.org/ftp/arxiv/papers/0809/0809.3762.pdf" data-mce-style="font-weight: inherit; font-style: inherit;" href="http://arxiv.org/ftp/arxiv/papers/0809/0809.3762.pdf" style="color: #24890d; font-style: inherit; font-weight: inherit; text-decoration: none;">http://arxiv.org/ftp/arxiv/papers/0809/0809.3762.pdf</a> om hur “vetenskapen” utvecklas av intresset för den.<br /><a data-mce-href="http://www.skepticalscience.com/" data-mce-style="font-weight: inherit; font-style: inherit;" href="http://www.skepticalscience.com/" style="color: #24890d; font-style: inherit; font-weight: inherit; text-decoration: none;">http://www.skepticalscience.com/</a></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<a data-mce-href="http://www.newsmill.se/amne/klimatfr-gan" data-mce-style="font-weight: inherit; font-style: inherit;" href="http://www.newsmill.se/amne/klimatfr-gan" style="color: #24890d; font-style: inherit; font-weight: inherit; text-decoration: none;">* </a><a data-mce-href="http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten" data-mce-style="font-weight: inherit; font-style: inherit;" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten" style="color: #24890d; font-style: inherit; font-weight: inherit; text-decoration: none;">http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten</a></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
* <a data-mce-href="http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2010/04/koldioxid-och-procentsiffror.html" data-mce-style="font-weight: inherit; font-style: inherit;" href="http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2010/04/koldioxid-och-procentsiffror.html" style="color: #24890d; font-style: inherit; font-weight: inherit; text-decoration: none;">http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2010/04/koldioxid-och-procentsiffror.html</a></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<span data-mce-style="line-height: 1.5;" style="line-height: 1.5;">Jag som försöker diskutera är 70 nu, men i den grundläggande universitetsutbildningen var fysik huvudämne och det ingick en halvårskurs i meteorologi. I yrkeslivet har jag haft en viss användning för mina kunskaper i meteorologi. Jag har hela tiden mer eller mindre tagit för givet att koldioxid är en betydelsefull klimatgas. Men eftersom så många tycks förneka den stora betydelsen utgående från fysik så går jag igenom argumenten igen.</span></div>
</div>
<strong>
</strong><div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-family: Lato, sans-serif; font-size-adjust: none; font-size: 16px; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; letter-spacing: normal; line-height: 24px; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
</span><br />
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: #2b2b2b; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 16px/24px Lato, sans-serif; letter-spacing: normal; margin: 0px 0px 24px; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<br />Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-52473830644372890732012-12-04T19:40:00.002+01:002012-12-09T08:40:17.442+01:00Olägenheten kostnadsbeläggsDet verkar så enkelt. Gör så att olägenheten får betala. Lägg en skatt eller eller avgift.<br />
Det underlättar för stater att motivera en inkomstkälla. Stater vill gärna ha skatteobjekt och inkomstobjekt. Är det något de är ålagda av internationella organ eller genom internationella fördrag är det ett starkt motiv. Miljövänlighet kan i sig vara ett starkt motiv.<br />
Hur man än utformar skatten så hamnar kostnaden så småningom på slutanvändaren. Det blir dyrare för slutanvändaren att använda produkter där miljökostnaden är stor (som gör att det går åt mycket koldioxid). Ofta används produkterna för samhällets tjänster och subventioner, men dessa blir då dyrare så att det blir mindre attraktivt att välja vägar som är negativa för miljön.Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-19550639857571364792012-09-18T16:13:00.000+02:002012-09-24T22:37:32.840+02:00Vision 1901 av det kommande århundradet<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;">Jan Guillou
lät i sin bok ”brobyggarna” rektorn för en teknisk högskola i ett tal göra en
vision för det kommande seklet till år 2000 vid 1900 talets början. Jag tycker
talet verkar trovärdigt och säger mycket om svårigheterna och möjligheterna att
förutsäga framtiden ett århundrade framåt så jag återger ett redigerat utdrag:<o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;">Då är inte
längre utmaningen att resa jorden runt på 80 dagar som Jules Verne skrev om. Då
kommer vi att resa jorden runt på – åtta dagar!! … Vi kommer att få uppleva
lufttrafik inte bara mellan olika länder - utan också mellan olika kontinenter!!!...Vi
kommer att kunna se i mörkret, tala med varandra på 1000 mils avstånd, färdas
på järnväg i över 200 km i timmen, skapa byggnader hundratals meter höga. Våra
räkneapparater kommer att bli hundra - kanske tusen – gånger snabbare än dagens.
Vetenskapsmän kommer att stå på månen. Vi kommer att skapa jämlikhet mellan
olika folk! Krig som metod att lösa politiska problem kommer inte längre att
kunna tillämpas! Krig är primitiva, därför är högteknologiska krig en
självmotsägelse! <span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span><br />
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;"><span style="mso-spacerun: yes;"></span></span></span><br />
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;"><span style="mso-spacerun: yes;"></span></span></span>
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;">Min
kommentar: </span></span><br />
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;">Det teknikorienterade talet var optimistiskt och ändå har
verkligheten ofta överträffat dikten. Men problemen nu förutsågs knappast.
Tillväxtens gränser, förorening, resursbrist nämns inte.</span></span><br />
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;"> Väpnande våldsamma konflikter är
nu ett stort problem och militärutgifter är fortfarande stora, men de stora
krigen mellan länder bara var förödande under spådomens första halva, fast då globalare och totalare än förut. <o:p></o:p></span></span>Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-14825173328851813832012-09-11T18:35:00.000+02:002012-09-15T21:34:27.635+02:00Döda efter Tjernobyl<strong><span style="color: lime; font-size: large;">Radioaktivitet är farligt och detta påverkar världen 2100 på olika sätt. Det finns en oro att vi lämnar kärnkraftavfall efter oss och att radioaktiva utsläpp från kärnkraft som ackumuleras skall förgifta världen. Därför är det bl a viktigt att bedömma hur farlig den radioaktivitet som kom ut vid olyckan i Tjernobyl är för människor. Här diskuteras omkring detta och en egen bedömning jag gjort. Det visar sig att skattningarna varierar mycket och att FN organet som har huvudansvaret (IAEA) utrycker sig på ett sätt, så att risken förefaller liten och att det inte förs vidare via citeringar av IAEAs skattningar att det kan vara en kraftig underskattning. Olika skattningar av dödstalet varierar mycket, mer än en faktor mer än 10 000, där IAEA bidrar till den lägsta skattningen. Det känns ganska oroande för vår förmåga att göra riskbedömningar, joniserande strålning är lätt att mäta jämfört med nästan alla andra risker. Delvis är det en genuin osäkerhet om verkan av låga doser. De psykologiska följderna av de låga doserna är mycket stora, eftersom de bidragit till en mycket begränsad användning av kärnkraft och troligen omotiverat höga kostnader för att reducera riskerna av joniserande strålning. <a href="http://downto2100.blogspot.se/2012/06/ingen-ny-era.html" target="_blank">Det verkar som vi är på väg att lämna atomåldern</a>.</span></strong><br />
<br />
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 6.48pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;">•</span><span style="font-size: large;"><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">De första uppsatser jag fick </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">publicerade </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">för 40 år sedan (med min fru
Katarina Lindgren och under ledning av vår mentor Gösta Eriksson) </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">behandlade </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">bl</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">
a </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">huruvida</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">även
mycket låga doser radioaktiv strålning orsakar genetiska skador. Genom egen
forskning och genom </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">lic</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">i
strålningsbiologi har jag haft </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">erfarenhet
om</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">faran
för människor</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">.</span></span></div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 6.48pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;">•</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">När jag pensionerades nalkades 25
års minnet av Tjernobyl och samtidigt aktualiserade härdsmältan i Fukushima </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">riskproblematiken. Nya </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">dosuppskattningar </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">från</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">
Tjernobyl kom 2011, </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">så
jag kunde göra lite ”originalarbete” publicerat på SLUs forskarblog. Därutöver
har jag en egen blogg.</span></span></div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 6.48pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"><span style="font-size: large;">Jag har en kärnkraftblogg där jag skrivit mer i detalj om det här: </span><a href="http://daglindgren.blogspot.se/"><span style="font-size: large;">http://daglindgren.blogspot.se/</span></a><span style="font-size: large;"> Man kan också läsa vad som står om Tjernobyl på <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan" target="_blank">Wikopedia</a>. </span></span></div>
<span style="font-size: 18pt;"><span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;"> </span></span><br />
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="font-size: 18pt;"><span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;"><span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;">•</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">Det går knappast att direkt
observera effekterna av </span><span style="color: black; font-family: Calibri; font-style: italic; font-weight: bold; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">låga</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">
doser i epidemiologiska studier. Man får använda </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">vedertagna
relationer mellan </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">dos
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">och döda, </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">som </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">strålskyddsnormerna
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">bygger på. </span></span></span></div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="font-size: 18pt;"><span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;"><span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;">•</span><span style="color: #00b0f0; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: #00B0F0; mso-style-textfill-type: solid;">IAEA</span><span style="color: #92d050; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: #92D050; mso-style-textfill-type: solid;"> </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">har ansvarat för, </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">den i särklass mest auktoritativa
(FN) och mest citerade standardrapporten anger </span><span style="color: red; font-family: Calibri; font-weight: bold; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: red; mso-style-textfill-type: solid;">4000</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">.
Vad som </span><span style="color: black; font-family: Calibri; font-style: italic; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">inte
märks</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> är att det bara inkluderar döda
för de mest exponerade områdena (storleksordning 5 millioner människor), inte
globalt, och bara inkluderar de första 20 årens exponering. Projektioner
därutöver </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">ansågs </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">för osäkra. </span>
</span></span></div>
<span style="font-size: 18pt;"><span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;"></span></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"><span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;"></span></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"><span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;"><div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 3.6pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;">•</span><span style="color: #00b0f0; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: #00B0F0; mso-style-textfill-type: solid;">WHO</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> anger </span><span style="color: red; font-family: Calibri; font-weight: bold; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: red; mso-style-textfill-type: solid;">9000</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> för hela </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">fd</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">
Sovjetunionen. </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">Strålskyddet
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">kom till </span><span style="color: red; font-family: Calibri; font-weight: bold; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: red; mso-style-textfill-type: solid;">300</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> för Sverige (ej inkluderat i </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">tidigare nämnda</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">skattningar).</span></div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
</div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 3.6pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;">•</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">Jag kom till </span><span style="color: red; font-family: Calibri; font-weight: bold; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: red; mso-style-textfill-type: solid;">22000</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> </span><span style="color: black; font-family: Calibri; font-style: italic; font-weight: bold; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">globalt</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> och för ”</span><span style="color: black; font-family: Calibri; font-style: italic; font-weight: bold; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">all
framtid</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">” (”publicerat” på <a href="http://blogg.slu.se/forskarbloggen/?p=6" target="_blank">SLUsforskarblogg</a> ). Det är ”original”, </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">utnyttjande</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">senare
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">dosuppskattningar än andra studier.
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">Mina beräkningar</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">är
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">i</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">
god </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">överenstämmelse med huvuddelen av ”</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">main</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">stream</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">” skattningarna</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">, strider </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">inte </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">heller
mot </span><span style="color: #00b0f0; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: #00B0F0; mso-style-textfill-type: solid;">IAEA</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> eller </span><span style="color: #00b0f0; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: #00B0F0; mso-style-textfill-type: solid;">WHO</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">, </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">men</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> kompletterar med vad som inte
beaktats för det betraktades som för osäkert. Liknande tidigare försök avfärdades som för
spekulativa utan att möjlig storleksordning diskuterats.</span></div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
</div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 3.6pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;">•</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">Många, inklusive otvivelaktigt
välrenommerade forskare, tvivlar på att låga doser har negativa effekter, de
kanske till på köpet är </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">nyttiga!
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">Dessa tvivel fanns också för 40 år
sedan, men </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">vuxit </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">sig starkare. Detta leder till
förmodanden att dödstalet av Tjernobyl inte ligger mycket över </span><span style="color: red; font-family: Calibri; font-weight: bold; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: red; mso-style-textfill-type: solid;">50</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">. Men eftersom </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">detta har inte påverkat </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">strålskyddsnormerna så bör det inte
påverka beräkningarna!</span></div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
</div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 3.6pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;">•</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">Det finns en bok med till synes
välrenommerade personer bakom och </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">en
välrenommerad</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">utgivare, som framför dödstal av
storleksordningen </span><span style="color: red; font-family: Calibri; font-weight: bold; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: red; mso-style-textfill-type: solid;">en million</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">. </span></div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
</div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 3.6pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="font-family: Arial; mso-special-format: bullet;">•</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">Det </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">finns
en svensk doktorsavhandling, som tycks stödja att dödstalet i Sverige </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">är i storleksordningen </span><span style="color: red; font-family: Calibri; font-weight: bold; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: red; mso-style-textfill-type: solid;">tusen</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">, </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">byggd
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">på epidemiologiska observationer</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">. </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">Det
svenska vetenskapssamhället skyllde på avhandlingen, men jag tycker inte den
var dålig. Försökte ta upp frågan om orsakerna till att en OK avhandling kan ge
ganska uppenbart fel resultat på den </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">sk</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">. professorsklubben, men tystades
ned. </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">O</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">rsakerna
har generellt intresse för </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">kvalitèn</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> av beslutsunderlag.</span></div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
</div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 3.6pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">Det av världen auktoriserade
organet, IAEA, ljuger inte </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">direkt
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">och </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">motiverar "finstilt" varför FN organen gör som
de gör. Men inte desto mindre förmedlas ett budskap, som underskattar
kärnkraftens risker</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">.
</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">Det framgår inte av citeringar att
det kan vara långt fler än </span><span style="color: red; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: red; mso-style-textfill-type: solid;">4000</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">
döda, men däremot citeras det att det bara var säkert </span><span style="color: red; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: red; mso-style-textfill-type: solid;">50</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> döda och därutöver mycket osäkert
om det är några. De "säkert döda har nu stigit till 67.</span></span><br />
<span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">
<span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">Uppskattningar av antal döda
framförda på allvar av formellt kvalificerade personer med ”stöd av
forskningsresultat</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">”
och ofta IAEA </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">skiljer
sig </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">våldsamt, </span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">mellan </span><span style="color: red; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: red; mso-style-textfill-type: solid;">50</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"> och </span><span style="color: red; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: red; mso-style-textfill-type: solid;">en million</span><span style="color: black; font-family: Calibri; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;">,
en faktor 20000! Forskningen verkar varit till häpnadsväckande liten hjälp när
det gäller att omsätta resultat till samsyn om en praktisk fråga relaterad till
kärnkraftens farlighet.</span>
</span></div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
</div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 3.6pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="color: black; font-family: Calibri; font-size: 15pt; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"></span> </div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
</div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 3.6pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="color: black; font-family: Calibri; font-size: 15pt; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"></span> </div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
Det var en Newsmill artikel om skadorna efter Fukushima</div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<a href="http://www.newsmill.se/artikel/2012/03/11/den-st-rsta-nyheten-fr-n-japan-r-att-k-rnkraften-var-s-s-ker">http://www.newsmill.se/artikel/2012/03/11/den-st-rsta-nyheten-fr-n-japan-r-att-k-rnkraften-var-s-s-ker</a></div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
där jag presenterade mina Tjernobyl-beräkningar.</div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
</div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
Mina <a href="http://www.newsmill.se/node/43729#comment-344540">http://www.newsmill.se/node/43729#comment-344540</a> , beräkningarna kommenterades: </div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
"@Dag Lindgren<br />
Idag finns ny forskning som istället visar på liten eller ingen ökad risk vid
låga stråldoser. Bland annat så har man i lab kunnat visa på att
lagningsmekanismer för en cells DNA fungerar mycket bättre vid enkla skador
snarare än vid fler än en skada, det senare som kan tänkas uppkomma vid höga
stråldoser.<br />
När det gäller Tjernobyl så tyder forskningen på relativt få dödsfall pga
strålningen. Merparten av de över 6000 fall av sköldkörtelcancer som upptäckts
sedan olyckan tros bero på Tjernobyl i kombination med jodbrist och dåliga
kontroller för att se till att stoppa mat innehållande radioaktivt jod.
Prognosen för de drabbade av sköldkörtelcancer är dock i god och enbart enstaka
dösfall har inträffat. Det finns också resultat som tyder på någon ökad risk för
leukemi bland de arbetare som utsattes för de högsta doserna (med ett snitt över
100 mSv), samt eventuellt någon ökad risk för bröstcancer.<br />
Dessutom är det rimligt att vi idag redan sett den största ökningen av
antalet cancerfall pga olyckan. Trots detta så har ökningarna varit knappt eller
inte mätbara, med undantag av ökningen i sköldkörtelcancer."</div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 3.6pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<span style="color: black; font-family: Calibri; font-size: 15pt; language: sv; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: +mn-cs; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-color-index: 1; mso-fareast-font-family: +mn-ea; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black; mso-style-textfill-fill-themecolor: text1; mso-style-textfill-type: solid;"></span> </div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
" Dag Lindgren: Men alla dessa beräkningar av möjliga dödsoffer måste ju sättas
i relation till vad det handlar om. De 22'000 dödsoffren du räknat fram är ju
inte 22'000 individer utan det handlar om en sannolikhetskalkyl för vissa
radioaktivitetsinducerade sjukdomar, cancer t ex. Det här betyder ju dels att de
22'000 döda kommer att drunkna i bruset av normala cancerfall som säkert är
flera miljoner under samma tidsintervall, dels att det aldrig kommer att gå att
peka på en viss person och säga att han/hon dog p g a Fukushima med möjligen ett
par undantag.
Risken med att publicera siffror som de 22'000 är att journalister aldrig
kommer att förstå hur man kan använda dem. Om de mot förmodan skulle förstå
skulle de aldrig tveka att missbruka dem. En trolig löpsedel blir istället
"Fukushimakatastrofen kostar 22'000 liv!". "</div>
</span><div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
</div>
</span><br />
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
</div>
<div style="direction: ltr; language: sv; margin-bottom: 0pt; margin-left: 0.38in; margin-top: 4.32pt; mso-line-break-override: none; punctuation-wrap: hanging; text-align: left; text-indent: -0.38in; unicode-bidi: embed; word-break: normal;">
<br /></div>
Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-8701150179914917392012-06-29T16:12:00.000+02:002013-05-03T11:52:04.461+02:00Länken med det förflutna utraderas snabbt!<strong>Spåren till det förflutna utplånas snabbt</strong><br />
<br />
År 1989 uppfanns URL, "Uniform Resource Locator". Härigenom kan en viss fil definieras och hittas. Detta skapar möjligheten att "för alltid" göra dokument elektroniskt tillgängliga över hela världen. Man blir inte längre beroende av bibliotek och "enklare" dokument blir tillgängliga (om "rättsinnehavaren" så önskar). En mycket stor och växande del av världen befolkning utnyttjar detta system. Lagringskapaciteten ökar snabbt och tekniken utvecklas och sätter knappast en gräns för hur länge "normala" dokument kan hållas tillgängliga med sin URL. I ett samhälle som eftersträvade att vara uthålligt och behålla länken till historik och information skulle man nu ha börjat tillämpa detta system för identifikation på lång sikt. Men detta görs inte, länkar till viktiga dokument och informationskällor har ofta kort halveringstid (bara några år).<br />
Vad har jag råkat ut för de sista året (åren): Doktorsavhandlingar som lagras på SLU-bibliotekets webb har bytt URL senaste året, så mina länkar till dem fungerar inte längre. Det gäller också en konferensvolym jag var redaktör för, biblioteket svarade inte när jag påpekade det. Naturvårdsverket har reformerat sitt länksystem och bytt sina gamla URL-system sista året. Jag uppmärksammade Naturvårdsverket sommaren 2012 på det genom att påpeka att regeringens länkar till Naturvårdsverkets dokument inte fungerade, och då bad de att få reda på vilka! Naturvårdsverket sade att det berodde på omläggning av systemet, men denna "omläggning av systemet" förklarade också att URL upplagda i slutet av 2012 inte funkade längre våren 2013 Min närmaste samarbetspartsorganisation är Skogforsk. Deras URL har inte hållit sig konstant, en utredning jag deltog i som publicerades 2011 verkar inte ligga kvar på samma ställe. Skogsstyrelsen ändrade sina URL för något år sedan så de legala dokument jag hänvisat till i en utredning tillställd regeringen för två år sedan fungerar inte. Man får inte ens ett felmeddelande att URL ändrats utan bara att länken inte finns (vilket kan bero på ett tillfälligt fel)! Detta är svenska stora statliga eller halvstatliga organisationer, som hanterar långsiktigt viktig information! Det är inte bättre i utlandet, det viktigaste internationella vargdokumentet rörande riktlinjer för att beräkna nödvändigt vargantal enligt EUs direktiv bytte URL och blev mycket svårfunnet i början av 2013. Min egen privata hemsida som sköts av en samfällighet för 72 hus har släcktes ned vid byte av leverantör av nättjänsten efter diverse tjafs och tog ett år att återupprätta med annan adress. En privat leverantör som vår institution köpte en nättjänst av ersatte de vetenskaplig URLen med en porrwebb, när projektet gått ut och därmed betalningen upphört. Länkar till Holmens tidskrift ändrades. SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) håller mig med en web men adressen till den ändrades för ett antal år sedan av någon IT kille så att ett "." byttes ut mot ett "-". De som sparat URL till tidigare eller Googlar får bara besked om att länken inte finns. Nu verkar SLU vilja ändra igen.<br />
Jag noterade redan för ett decennium sedan att URL hade kort livstid, men hade då något större förståelse för att det hände eftersom URL fortfarande var något ganska nytt. Men halveringstiden för URL verkar inte öka och hänvisningen när den ändras har inte blivit bättre. Trots att tekniken att behålla den gamla URLen samtidigt som man ger en kanske funktionellare ny har utvecklats liksom nivån på IT-utbildning.<br />
<br />
<em>Slutsatsen är att långsiktighet inte är högt prioriterad</em> och detta är ett bidragande skäl att jag inte tror civilisationen kommer att bli bättre och uthålligare.Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-83043226854685884672012-06-19T10:35:00.000+02:002012-06-29T19:42:47.447+02:00Skogen kan vara räddningen!Det förekommer oro för vad som händer med den svenska skogen såväl i press som i kommentarer på den här bloggen. Denna i mitt tycke överdrivna oro för skogen som produktionsapparat och risken för överdrivna ändringar är en av orsakerna att jag tror vi går nedåt till 2100.<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCoYblNLBZ6nQK7LQmsJ7lgnFR8sB1Z8KUQdFLgze1xBt40Clk-R8X1eguB6fVl4fMWtroBdp9grWi0vrytNOVwh72TAw3yz0dgtuBQLaZbSxthTf_9VfDUIsWQaMZGHKm2USrfciAk2ah/s1600/SDC10225.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="150" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCoYblNLBZ6nQK7LQmsJ7lgnFR8sB1Z8KUQdFLgze1xBt40Clk-R8X1eguB6fVl4fMWtroBdp9grWi0vrytNOVwh72TAw3yz0dgtuBQLaZbSxthTf_9VfDUIsWQaMZGHKm2USrfciAk2ah/s200/SDC10225.JPG" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Skog som tar över antik stad i Turkiet</td></tr>
</tbody></table>
Skogen är en av de faktorer som kan rädda framtiden. De träd vi planterar de närmaste decennierna kommer att skördas 2100. Blir det mer snabbväxande och friskare och bättre träd så underlättar det för det ökande antal människor som 2100 lever i en värld fattigare på fossila resurser.<br />
<br />
Skog gör vad vi behöver av vatten, luft och solsken, och när vi använt det vi behöver, blir det vatten och luft igen. Skogens växt skapar syre och renar luften. Skogen jämnar ut hydrologin och minskar erosion. Skogsprodukter kan substituera energikrävande produkter som aluminium och betong. Skogen platsar i ett uthålligt samhälle.<br />
<br />
Men utarmar inte skogen arterna? Andra mänskliga aktiviteter gör det i högre grad. Bränderna i "den orörda skogen" var väl så drastiska som dagens kalhyggen. Skogen innehåller mer vilt nu än någonsin förut. Vi har successivt lärt oss tekniker som bevarar biodiversitet bättre än för några decennier sedan och dessa tekniker förfinas successivt. Ett vinstdrivande skogsbruk skapar resurser som delvis används till andra ändamål än att öka vinsten. Många hundratusen skogsägare har egna ideér, detta ger mångfald. <br />
<br />
Dagens skogsbruk skapar inte generellt dominerande inslag av likåldriga monokulturer även om det förekommer. Omfattande "kalhyggen" förekom förut omkring metallbruken men har nu blivit fin gammal skog. Det finns mycket skog och träd som stått i över hundra år.<br />
<br />
De skogar som uppstår efter kalhyggen blir inte genomgående planterade monokulturer. I en plantering kommer i genomsnitt en tredjedel av huvudstammarna (de träd som bildar framtidens skogar) från icke planterade plantor. Medveten självföryngring är inte ovanligt. Så hälften av all "anlagd" ny skog är inte planterade träd. Sedan finns det mycket skog som aldrig "anläggs".<br />
<a href="http://www.vk.se/647849/kalhyggesfritt-forbattrar-ej-klimatet">Artikel i VK 12-06-12 om kalhyggesfritt skogsbruk</a><br />
<br />
Att (ur produktionssynpunkt) förbättra skogen har gått bra det senaste seklet. Det finns nu mer stående levande skog än någonsin förut och den tillväxer snabbare än någonsin förut. Huvudskälet är förbättrad skogsskötsel, men andra faktorer spelar också in (ökad areal genom beskogning av tidigare jordbruksmark eller impediment, ökande nedfall, minskat skogsbete). <br />
<br />
Att anlägga en bra skog är en av de få investeringar vi gör för framtiden, för de människor som kommer att leva 2100. Struntar vi i att skapa resurser för framtidens människor så minskar chansen att de får det bra! Det är vettigt att väga in andra synpunkter än produktion, det är inte ens säkert produktionen behövs, och skogen är också en del av den framtida livsmiljön. Men knappast så att man nu avstår från en viss produktionsökning och därmed ett av Sveriges säkraste kort att kompensera andra problem.<br />
<br />
Det är oroande att skogen inte verkar fått mycket uppmärksamhet i Rio +20 <a href="http://www.cifor.org/rio20">http://www.cifor.org/rio20</a><br />
<br />Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-8921828935950605052012-06-16T20:21:00.001+02:002012-06-17T09:43:41.042+02:00Ingen ny era<strong>Atomåldern</strong><br />
När jag var liten gick mänskligheten in i atomåldern, en ny era, vi skulle få mycket och billig energi (el och fjärrvärme). Men nu minskar energiproduktionen från kärnkraften, Japan använder för första gången på fyra decennier inte kärnkraft alls och Tyskland har politiskt beslutat att avskaffa sin vilket fick konsekvenser för vattenfalls tyska reaktorer.. etc, etc. Bakom kärnkraften hägrade vätekraften som driver solen och ger mycket lite radioaktiva restprodukter, för femtio år sedan så bedömdes den 50 år avlägsen. Man bygger nu en vätekraftreaktor, ITER, som kanske skall producera mer energi än den förbrukar. Men skulle den leva upp till förväntningarna efter stora förseningar och fördyringar, behövs en ytterligare cykel med nya utvecklingsanläggningar, vätekraften hägrar fortfarande i en lika avlägsen framtid som för ett halvsekel sedan. Men optimismen om att vätekraften verkligen kan ge ett stort bidrag till energiförsörjningen 2100 har svalnat. Istället är det väderkvarnarnas renässans som är det stora hoppet. Vem trodde det för 50 år sedan? Kan man då prata om steget in i atomåldern? Om man bortser från kärnvapnen, som ju lyckligtvis knappast fått praktisk användning (vilket politikerna förtjänar en eloge för och kanske protesterna för ett halvsekel sedan hjälpte) så blev det knappast en ny era.<br />
<br />
<strong>Rymdåldern</strong><br />
För ett halvsekel sedan började vi sända ut rymdfarkoster och människor utforskade månen. Artur C Clarkes bok 2001 handlade om vad en bas på månen upptäckte. Exloateringen av månen sågs som nyckeln till resten av rymden, från månen verkar det mycket enklare att understödja projekt i kretsbana för rymdfärder. Men det kom ingen bas på månen och inga fler människor de sista decennierna och det finns inte ens planer. Man kan inte tala om rymdålderna som en ny era.<br />
<br />
Det finns många andra exempel som jag återkommer till, kanske det rent av är bra att atom- och rymdåldern inte realiseras enligt de mest positiva scenariorna, det kanske skulle gett ännu sämre förutsättningar inför 2100. Men poängen är att människans positiva visioner om framtiden sällan realiserats, framstegen blir oftast mindre genomgripande än rimliga förhoppningar. Det är illavarslande för att det skall bli ett bra 2100 inför de problem som tornar upp sig.Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-14045065907333722032012-06-10T07:50:00.000+02:002012-06-17T09:45:50.096+02:00Alla människor kunde tala samma språkDet skulle underlätta enormt om alla människor talade samma språk. Det skulle göra alla människor mer likvärdiga och med samma möjligheter. Det skulle öka den internationella förståelsen. Vi skulle känna oss mer som en värld och mindre som hundratals nationaliteter.<br />
<br />
Detta språk kunde vara lätt att lära, entydigt logiskt uppbyggt, lätt att förstå med liten risk för missförstånd och lätt att hantera med IT.<br />
<br />
Det skulle friställa kanske 10 % av jordens humana resurser för andra ändamål.<br />
<br />
Att man inte nu förbereder detta språk genom institutionella globala initiativ och institutioner är ett tecken på bristen på långsiktigt tänkande, som gör artens överlevnad osäker. Man respekterar i för hög grad ett nationalistiskt betonat motstånd med relativt kortsiktiga motiv (få nutida makthavare skulle tjäna på det). <br />
<br />
Att utreda, forska och bygga upp ett internationellt språk innebär inte att det implementeras i den nära framtiden. Det har tagits en del privata initiativ såsom esperanto och interlingua, vilka ger en del lärdomar. Men ett nytt språk måste beslutas och organiseras uppifrån, om än av organ med demokratisk förankring, det kan inte växa fram nedifrån, det måste vara en hela världens angelägenhet. Det finns korsiktiga nackdelar och kan finnas långsiktiga, dessa måste diskuteras, och det måste diskuteras hur språket skall se ut och konstrueras. Att "man" (EU eller FN) börjar studier och utveckling är inget beslut att det verkligen kommer, utan bara öppnar optionen att så småningom göra en sådan övergång, och skapar en "lobbygrupp" för det. Även om ett internationellt språk inte skulle realiseras i den nära framtiden kan det underlätta kompatibilitet, nationella språk- och stavnings- reformer och datoröversättningar. Arbete mot ett internationellt språk skulle ge männskligheten ett mycket konkret hundraårsprojekt att arbeta tillsammans mot, vilket i sig ökar chansen för överlevnad.Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0Kina35.86166 104.1953979.992463 63.7657095 61.730857 144.6250845tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-1466994530166339812012-06-08T09:52:00.000+02:002012-12-09T09:54:28.311+01:00Om meningen med alltFinns det högre medvetanden? Är det synd om jorden för att vi utarmar den? Är det bästa som kunde ske att människan försvann och förstöringen av jorden avbröts? Eller om jorden är medveten kanske den är stolt över att härbergera civiliserade människor och skulle bli glad om vi lyckades långsiktigt överleva och utveckla civilisationen, men inte bryr sig om faktorer som brytvärda malmer eller ändrad atmosfärskemi? Är universum blint eller finns det någon mening?<br />
Det är frågor som vi knappast kan veta något om. <br />
De flesta av oss har en viss moral som säger att vi har ett ansvar för de som kommer efter oss. Detta är genetiskt styrt eftersom det är den grundläggande iden med evolutionen "den själviska genen", att generna "eftersträvar" att överleva. Inte för att generna "tänker" utan för att det naturliga urvalet tenderar att gynna de gener vars bärare gynnar sig och sina släktingar och ättlingar. I viss mån är alla levande varelser våra släktingar, men jorden själv är det knappast utan är "bara" en livsmiljö. Evolutionen har lett till den civiliserade människan genom en utveckling från aporna, där samarbetsförmåga prioriterats snarare än uppenbar egoism, vilket är en av de faktorer som leder till vad vi kallar moral.<br />
Så det är moraliskt att tänka hur "vi" kan överleva på ett bra sätt till 2100 även om den moralen inte inplanterats av något högre väsen.<br />
Skulle civilisationsgraden minska, så kan civilisationen förmodligen inte resa sig igen. Går vi tillbaks till stenåldern, så kommer vi aldrig att nå järnåldern igen. Detta beror på att vi nu uttömt de lättillgängliga icke förnybara resurserna. Ett argument att slå vakt om den civilisation vi faktiskt har.<br />
Försåvitt vi vet kan vi vara den enda civilisationen i universum. Finns andra inom de närmaste tusen ljusåren borde vi märkt dem nu. Fanns det andra tidigare borde vi se spår av dem (sonder som de sänt hit). Om det inte finns några andra som kan ta över, borde det vara ett argument för ytterligare försiktighet med den civilisation vi har.Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-68212825497253706422012-06-06T19:04:00.001+02:002012-06-10T08:28:27.526+02:00NationaldagenDet är synd att svenska flaggans dag uppgraderats till nationaldagshelg. Betoning av nationalism minskar chansen att släktet överlever. Nationalism ökar chansen för förödande krig och minskar lätt toleransen för andra. Nationalism kan medföra en otillräckligt kritisk nivå mot nationalstatens beslut och värdenormer. Indelningen i nationer minskar tolerans och förståelse för de som hör till andra nationer. Nationaldag och nationalsång glorifierar ofta diskutabla världen.<br />
<br />
Det är respektabelt att slå vakt om gamla traditioner, därför tycker jag inte vi skulle avskaffat svenska flaggans dag. Att bevara traditioner tror jag bidrar till långsiktig överlevnad, om det görs med en glimt i ögat och utan överdrivet engagemang från staten. Det är tveksamt om staten försöker ingripa <em>mot</em> för Sverige nya traditioner som "Halloween" och "Alla hjärtans dag" (dessa är kommersiellt styrda, inte uppfunna av staten).<br />
<br />
Men nationella beslut som leder till förstärkningar av nationellt glorifierande institutioner bör användas med mycket större restriktivitet än vad som skett med nationaldagen, och framförallt dess upphöjande till helg. Möjligen skulle den kunna vara ursäktligt t ex i svåra orostider eller för att läka sår, eller till på köpet för att legitimera kontroll, men en sådan situation förelåg inte i Sverige.<br />
<br />
6 juni fattades ett formellt beslut att utse Gustav Vasa till kung. Detta var ett led i Gustav Vasas kampanj för erkännande. Erkännandet hade ett mycket tveksamt parlamentariskt underlag. Gustav Vasa splittrade definitivt Kalmarunionen, ett tidig försök till internationellt närmande. Det gav intrycket att Sverige befriades från danskarnas ok genom den svenska "patriotiska självständighetsrörelsen" om man ser det ur Vasas historieskrivning. Men terrorstyrd upprorsrörelse om man ser det från Danmark. Den grymme Kristian Tyrann i den svenska historien, men den anti-aristokratiska Kristian bondekjaer i den danska. Analogt med att norrmännen firar befrielsen från svenskarna den syttonde maj! Gustav Vasa har en viktig plats i den svenska historien, men han hade många osympatiska drag som statsbyggare, det känns inte bra att ytterligare idealisera och glorifiera honom. Att fira svenska flaggans dag efter honom är en ganska ny tradition som inte vidmaktshölls på sexton- och sjuttonhundratalet. Det antogs en grundlag 6 juni 1809, men i folkmedvetandet är det nog att Gustav Vasa blev kung som är händelsen. Att det blev nationaldag är nog inte så viktigt för uppmärksamheten, som att den gjordes till nationell helg. Därmed höjdes nivån på "minnesdagen" och vad den står för. Nationaldagen kallar mycket fler svenskar under fanorna ute i kommunerna än svenska flaggans dag, som huvudsakligen utspelades på Skansen utan att vara helg. Själv deltog jag i år för första gången och det var trevligt, vilket kanske motsäger vad jag framför, fast vi förlorade ju en pingsthelgdag som kanske var trevligare.<br />
<br />
På nationaldagen skall vi sjunga nationalsången att vi tronar på minnen från fornstora dagar när ärat namnet flög över jorden. Särskilt goda associationer har nog inte minnet efter svenskarnas besök i Köpenhamn, Prag, Krakow, Brest etc hos de lokala.<br />
<br />
Nationalism är generellt sett en icke önskvärd och potentiell farlig fraktionsbildning, även om den generellt bör tolereras och man bör inte vara fundamentalisk anti-nationalist. Det är ändå den svenska nationalstaten som kontrollera oss vilket vi måste tolerera och är långt bättre än anarki. Vi har faktiskt anledning att uppskatta den svenska staten. Just Sveriges nationaldag är ganska godartad. Men att underblåsa nationalism genom att upphöja en dag med nationell anknytning till nationaldag och helgdag är ett av de skäl som gör det svårt att tro att det inte kommer att bli sämre 2100, vi prioriterar fenomen som kan leda till elände.Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6405402899617506000.post-23875124622952180252012-06-04T12:14:00.001+02:002012-12-29T17:02:29.750+01:00En ny undergångsblogg?<strong>Temat för bloggen är att det kommer att bli sämre år 2100 än nu.</strong> <br />
<br />
Det är naturligtvis möjligt, och något att hoppas på, att jag blir felspådd. Jag trodde när jag tog studenten nedgången skulle synas om 50 år, dvs 2012, och där hade jag gruvligt fel, även om inte alla delar den uppfattningen! Det mesta har blivit bättre och bättre sedan <em>Homo sapiens</em> kom till. Tidigare undergångsprofeter har hittills haft fel. Även om det blivit sämre i några avseenden, så kanske det inte blivit så mycket sämre, eller är diskutabelt om det <em>egentligen </em>blivit sämre. <br />
<br />
Lite lägre materiell levnadsstandard, färre "prylar" och färre utlandsresor kanske är diskutabelt om man verkligen kan säga det blivit sämre. Katastrofscenarior, en liten återstående befolkningsspillra, som 2100 ser ut att gå tillbaks till stenåldern, eller att vår art dör är höjt över diskussion på denna blogg att det är sämre. Får se var bloggen hamnar, jag vet inte mer om det än att jag avser att hålla fast vid uppfattningen att det blir "sämre". Annars blir det vad jag får inspiration för. Men en hypotes bör vara testbar, och kommer jag inte på något bättre, så är hypotesen att genomsnittlig återstående livslängd i vad som nu är de 20 länder med längst genomsnittslivslängd kommer att minska med minst ett år.<br />
<br />
Det minskar risken att det blir sämre 2100 om man analyseras varför det skulle bli sämre. Det kan ses som ett skäl till denna blogg.<br />
<br />
Det här är en invigningsartikeln av en webplats, som jag nu avser ägna viss, men troligen liten uppmärksamhet, till våren 2017. 2012 blev det nästan inget försök att göra bloggen märkbar.<br />
<br />
<br />
<strong>Att göra inlägg</strong><br />
Vem som helst får kommentera befintliga inlägg utan moderering. Jag tar kanske tar bort något dumt, brytande mot net-ikett eller irrelevant när jag upptäcker det. För att göra inlägg måste jag skriva en inbjudan som besvaras positivt. Det går bra att be i en kommentar eller ett email.<br />
<br />
Texten i denna inledning kommer inte att kvarstå oförändrad för evigt!Dag Lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/17760084386682804985noreply@blogger.com5Umeå, Sverige63.39152174400882 18.4570312556.393671244008821 -1.7578127499999994 70.389372244008825 38.67187525